Tyskt, svenskt och engelskt uttal: [ˈɡɔtfriːt ˈvɪlhelm fɔn ˈlaɪbnɪts/ˈlaɪpnɪts]
Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646-1716) var en tysk filosof som enligt flera historiker utövat stort inflytande på den tyska psykologin, speciellt på dess inriktning mot mysticism och rationalism men också på teorier om psyket som aktivt och gestaltande (fenomenologi, gestaltpsykologi), om medvetet och omedvetet (psykoanalys) samt om ett för alla gemensamt kollektivt omedvetet (jungianism, transpersonell psykologi).
Leibniz uppfann, samtidigt som Isaac Newton (1642-1727) i England, integralkalkylen och differentialkalkylen. Han fick här uppslaget till sin filosofi och psykologi, där han vidareutvecklade tanken att varje helhet är summan av oändligt små enheter. Han kallade dem därför monader (eng: monads), punkter utan utsträckning och odelbara, varken psykiska eller fysiska.
Mer om Leibniz psykologi finns under sökorden apperception och monad.
Nutida riktningar som agentisk realism och onto-etisk-epistemologi knyter an till Leibniz filosofi. Begreppet assemblage i dess nutida användning likaså.
Övriga relaterade sökord:
apperception, höjdpunktsupplevelse, immateriell, monad, nondualism, nyplatonism, Plotinos, psykofysisk parallellism, romantik, själ.
Ordformer:
Vanlig felstavning: Leibnitz.
Adjektivformer: leibniziansk, leibnizianskt, leibnizianska (eng: Leibnizian, Leibnitzian).
["gestaltpsykologi","filosofi","nyplatonismen","nyplatonism","immateriell","Plotinos","monad","apperception","jungianism","nondualism","psykofysisk parallellism","transpersonell psykologi","mysticism","rationalism","gestaltpsykologi","kollektivt omedvetet","omedvetet","fenomenologi","gestaltpsykologi","psykoanalys","höjdpunktsupplevelse","romantik","själ","agentisk realism","onto-etisk-epistemologi","assemblage"]
Om Psykologiguiden