(1632-1704). Engelsk filosof, som fick stor betydelse för metodutvecklingen i empiriska vetenskaper och för den franska upplysningens ideologi.
Han vände sig mot rationalisternas grundtanke att man skulle kunna få sann kunskap enbart genom att tänka.
All kunskap kommer enligt Locke genom sinnena. Det är grundtanken i den filosofi och vetenskapsteori som kallas empirism.
Lockes grundtankar (the Lockean model) kom i hög grad att prägla amerikansk funktionalism och behaviorism och ledde till att det länge var tabubelagt i amerikansk psykologi att tala om medfödda reaktionsmönster hos människor. Många undvek därför att beakta den forskning som utfördes av etologer som Konrad Lorenz och Niko Tinbergen.
Tanken att all kunskap är en avbildning av verkligheten genom att denna gör intryck via sinnena ger upphov till optimism beträffande alla människors möjligheter, oavsett samhällsklass och etnisk bakgrund, att tillägna sig vetande och färdigheter. Lockes filosofi kom att ligga till grund för 1700-, 1800- och 1900-talets politiska strävanden som går ut på att alla ska samma möjligheter till skolgång och utbildning.
Relaterade sökord:
associationism, empirism, föreställning, induktion, Maria Montessori, positivism.
Ordformer:
Adjektiv: Lockean [ˈlɒkiən]
Anhängare av Lockes filosofi: lockean, lockeaner (eng: Lockean, pluralis: Lockeans).
["funktionalism","behaviorism","vetenskapsteori","Konrad Lorenz","Niko Tinbergen","associationism","empirism","föreställning","induktion","positivism","Maria Montessori"]