(1632-1704). Engelsk filosof, som fick stor betydelse för metodutvecklingen i empiriska vetenskaper och för den franska upplysningens ideologi.
Han vände sig mot rationalismens grundtanke att man skulle kunna få sann kunskap om verkligheten genom sådant tänkande som leder fram till begrepp och rent logiska samband och relationer.
All kunskap kommer enligt Locke genom sinnenas förmåga att uppfatta enskildheter, en insikt som gjorde att han som ung växlade studieinriktning från teologi och klassiska språk till kemi och medicin.
Det är grundtanken i den filosofi och vetenskapsteori som kallas empirism.
Lockes grundtankar (the Lockean model) kom i hög grad att prägla amerikansk funktionalism och behaviorism och ledde till att det länge var tabubelagt i amerikansk psykologi att tala om medfödda reaktionsmönster hos människor. Många undvek därför att beakta den forskning som utfördes av etologer som Konrad Lorenz och Niko Tinbergen.
Tanken att all kunskap är en avbildning av verkligheten genom att denna gör intryck via sinnena ger upphov till optimism beträffande människors möjligheter, oavsett samhällsklass och etnisk bakgrund. Alla tros kunna tillägna sig vetande och färdigheter.
Lockes filosofi kom att ligga till grund för 1700-, 1800- och 1900-talets politiska strävanden som går ut på att alla ska samma möjligheter till skolgång och utbildning. Han bidrog med sina statsvetenskapliga skrifter till avskaffandet av kungamakten i Storbritannien 1688 och införandet av parlamentarism.
Relaterade sökord:
associationism, empirism, föreställning, induktion, Maria Montessori, positivism.
En detaljerad redogörelse för Lockes liv och verk finns i [exturl:Wikipedia|https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Locke].
Ordformer:
Adjektiv: locksk, lockska, lockskt (eng: Lockean [ˈlɒkiən, USA-uttal: ˈlɑkiən]. Kan även på svenska stavas med stort L, så att det blir lättare att förstå att ordet syftar på Locke.
Lära: lockeanism (eng: Lockeanism, Lockianism).
Anhängare av Lockes filosofi: lockean, lockeaner (eng: Lockean, plural: Lockeans).
["funktionalism","behaviorism","ideologi","kunskap","logiska","etologer","rationalismens","vetenskapsteori","Konrad Lorenz","Niko Tinbergen","associationism","empiriska","begrepp","empirism","föreställning","induktion","positivism","Maria Montessori","filosof"]
Om Psykologiguiden