Uttal på engelska: [emˈdiˌemˈeɪ. ˌem diː em ˈeɪ].
Akronym för metylendioxymetamfetamin.
Typ av centralstimulerande drog som började spridas kring mitten av 1980-talet, populärt kallad ecstasy.
MDMA framkallar en stark lyckokänsla, ger en upplevelse av att vara ett med universum, ökar vitaliteten, stärker självkänslan, stegrar könsdriften och minskar behovet av alkohol och andra droger.
MDMA får hjärnans nerver att avge stora mängder av signalsubstansen serotonin som ger förstärkt medkänsla med en själv och andra och ökar förmågan att återkalla och bearbeta svåra upplevelser.
MDMA kan ge upphov till kraftigt förhöjd kroppstemperatur (43°C eller mer), muskelkramper och rubbningar i hjärtrytmen. Ecstasy kan också ge kroniska bestående hjärnskador. Till de psykiska bieffekterna hör depressioner, psykoser och återtrippar.
MDMA-assisterad terapi (eng: MDMA-assixted therapy, MDMA-assixted psychotherapy): psykologisk behandling kombinerad och integrerad med att patienten har ett sinnestillstånd påverkat av MDMA, en form av terapi som används för att hjälpa människor med posttraumatiskt syndrom (PTSD) att bearbeta emotionellt svåra minnen.
Relaterade sökord: centralstimulantia, narkotika- och läkemedelsmissbruk, psykedelisk.
["centralstimulantia","narkotika- och läkemedelsmissbruk","KBT","posttraumatiskt stressyndrom","psykedelisk"]
Om Psykologiguiden