Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "Myers-Briggs Type Indicator":

• Myers-Briggs Type Indicator

  [ˈmaɪəzˌbrɪɡz taɪpˈɪndɪˌkeɪtə]

  Kallas även MBTI® personality assessment instrument eller the MBTI® Instrument eller MBTI [ˌemˌbi:i:ti:ˈeɪ].

  Myers-Briggs Type Indicator är ett personlighetstest i form av självskattningsformulär, till stor del baserat på Carl Gustav Jungs (1875-1961) teori om psykologiska typer. Det konstruerades i en första version 1940-talet av den amerikanska läraren Katharine Cook Briggs (1875-1968) och hennes dotter Isabel Briggs Myers (1897-1979). En andra version kom 1985, en tredje 1998.
  

  Testet finns i flera varianter gjorda av andra testkonstruktörer, till exempel [exturl:Jung personality test|https://www.123test.com/jung-personality-test/], JTI och [exturl:16Personalities|https://www.16personalities.com/articles/our-theory] med samma bokstäver i de fyrbokstavskoder (eng: four-letter codes, 4-letter codes) som Myers och Briggs använde för sina 16 olika personlighetstyper men med delvis olika innebörd (ifråga om 16Personalities med 1 tilläggsbokstav för dimensionen trygghet–ängslan).
  

  Myers-Briggs typlära ligger till grund för ett antal nätbaserade frågeformulär som används för fördjupad självkännedom och personlig utveckling.
  

  Fyra dimensioner, åtta preferenser
  

  De som tar ställning till påståendena får besked om var de befinner sig på de 4 dimensionerna i valet mellan 8 preferenser (eng: preferences), betraktade som dikotomier, det vill säga som oförenliga och inte kan förekomma i kombination av typen ambiversion:
  

  • extroversion – introversion (eng: extroversion – introversion), E – I (inriktning mot omvärlden respektive inriktning mot den egna upplevelsen),

  • sinnesförnimmelse – intuition (eng: sensing – intuition), S – N (bunden till direktupplevande av omvärlden med sinnesintryck respektive anande, gissande bland mängder av intryck och med hjälp av tidigare erfarenhet),
    

  • tanke – känsla (eng: thinking – feeling),  T – F (logiskt resonerande respektive reagerande känslomässigt),
    

  • bedömning – perception (eng: judging – perceiving), J – P (bedömande, granskande respektive enbart konstaterande, observerande)
    

  och får på det sättet ut vilken mera utförlig beskrivning av sexton psykologiska typer som stämmer bäst på dem själva.

  Likheter och skillnader mellan Jungs och Myers-Briggs typlära
  

  C. G. Jung betraktade extroversion – introversion som två typer av personlighet (med "stora skillnader mellan enskilda individer som tillhör samma grupp"). Hos den ena riktas den psykiska energin utåt, mot omvärlden, hos den andra mot eget sätt att uppleva sig själv och omvärlden. Beroende på vilken av dessa båda allmänna inställningstyper som människor tillhör, får den funktionstyp (tänkande, kännande, förnimmande, intuitiv), som de kombineras med, sin speciella karaktär.
  

  Såväl extroverta som introverta kan enligt Jung vara förnimmande eller intuitiva, och ha någon av dessa som dominerande funktionstyp. De har en andra funktionstyp som hjälpfunktion, dock att en funktion som strider mot huvudfunktionen inte kan vara hjälpfunktion. Kännande kan sålunda inte vara hjälpfunktion till tänkande. Funktioner som är oförenliga med huvudfunktionen finns på ett rudimentärt, omedvetet plan.

  I Myers-Briggs-versioner av typologin och de test, som baserar sig på den, räknas inte bara 'extroversion' och 'introversion' som dimensioner (eng: dimensions). Även Jungs olika funktionstyper görs till dimensioner av människors personlighet (sätt att vara och reagera).
  

  Påståenden i frågeformuläret som man väljer för de olika dimensionerna benämns 'preferenser' (eng: preferences).

  Jung använde i inledningskapitlet i boken "Psykologiska typer" (s. 13 i originalupplagan, s. 7 i Gesammelte Werke) verbformer om samtliga fyra funktionstyper ('tänkande', 'kännande', 'förnimmande' och 'intuerande' (tyska: Denken, Fühlen, Empfinden, Intuiren). Det återspeglas i de engelskspråkiga benämningarna (thinking, feeling, perceiving och i somliga framställningar intuiting [ɪnˈtju:ɪtɪŋ] i stället för intuition). På övriga ställen i texten gick Jung över till att använda substantivet Intuition, troligen därför att verbet intuiren inte finns på tyska och inte förekommer i ordboken [exturl:Duden|https://www.duden.de/suche/intuieren] trots att det används på flera tyskspråkiga sajter på nätet.
  

  I svenska versioner av Myers-Briggs typlära används substantiv-, adjektiv- och verbformer men med de engelska bokstavsbeteckningarna, på svenska substantivformer:
  

  • Sinnesförnimmelse (S för sensing)
    
  • Intuition eller Intuitiv (N för intuition, intuiting)
    
  • Tanke (T för thinking)
    
  • Känsla (F för feeling)
    
  • Bedömning eller Bedömande (J för judging)
    
  • Perception (P för perceiving)
    

  Medan Jung betraktade extroverta och introverta med sina olika huvud- och hjälpfunktioner som personlighetstyper, uppfattade Myers och Briggs dem som likvärdiga dimensioner och vissa kombinationer av dem som personlighetstyper. Det är en avgörande skillnad. Den gör om Jungs typologi till en kombinerad typ- och egenskapsteori.
  

  En likhet mellan Jungs och Myers och Briggs typer kan konstateras, nämligen att de är mer en form av prototyper med stor variation inom varje typ i fråga om de olika egenskapernas framtoning, styrka och samspel, en så kallad typdynamik (eng: type dynamics).

  16 personlighetstyper i form av bokstavskombinationer
  

  Det finns i Myers och Briggs typologi sexton möjliga kombinationer.
  

  Varje person har utöver extraversion eller introversion tre funktioner som dimensioner i sin personlighet. Den första funktionen i en bokstavskombination är antingen intuition (N) eller förnimmande (S). E och I får inte ingå i en och samma bokstavskombination (personlighetstyp), inte heller S och N, T och F eller J och P, eftersom de är olika preferred functions.
  

  Varje kombination utgör en personlighetstyp som i olika framställningar beskrivs mer eller mindre utförligt, här nedan några antydningar hämtade från [exturl:verywellmind|https://www.verywellmind.com/isfp-introverted-sensing-feeling-perceiving-2795991] med följande kodbeteckningar (eng: personality type codes):

  Extroverta (eng: extroverted)

  • ENTJ: extrovert, intuitiv, resonerande, bedömande; en typ person som är bestämd, smart, trygg och frimodig – en som bestämmer (eng: commander)
    
  • ENFJ: extrovert, intuitiv, känsloreagerande, bedömande; en typ person som är varmhjärtad, sällskaplig, trofast och känslig – en glad givare (eng: giver)
    
  • ENTP: extrovert, intuitiv, resonerande, observerande; en typ person som är nytänkande (innovatör, visionär), smart, tydlig – en debattör (eng: debater)
    
  • ENFP: extrovert, intuitiv, känsloreagerande, observerande; en typ person som är entusiastisk, charmig, kreativ och självständig – en kämpe (eng: champion)
    
  • ESFP: extrovert, inriktad på sinnesintrycken, känsloreagerande, observerande; en typ person som är spontan, rådig och sällskaplig – en aktör (eng: performer)
    
  • ESTJ: extrovert, inriktad på sinnesintrycken, resonerande, bedömande; en typ person som är logisk, ansvarstagande, principfast, bestämd och säker – en direktör (eng: director)
    
  • ESFJ: extrovert, inriktad på sinnesintrycken, känsloreagerande, bedömande; en typ person som är sällskaplig, trofast, välorganiserad och ömhjärtad – en vårdare (eng: caregiver)
    
  • ESTP: extrovert, inriktad på sinnesintrycken, resonerande, observerande; en typ person som är sällskaplig, handlingskraftig, livlig, pragmatisk – en entreprenör.
    

  Introverta (eng: introverted)
  

  • INFP: introvert, intuitiv, känsloreagerande, observerande; en typ person som är idealist och kreativ – en medlare (eng: mediator)
    
  • INTJ: introvert, intuitiv, resonerande, bedömande; en typ person som är analyserande, kreativ och logisk – en problemlösare och konstruktör (eng: architect)
    
  • INFJ: introvert, intuitiv, känsloreagerande, bedömande: en typ person som är känslig, kreativ och analyserande – en rådgivare (eng: advocate)
    
  • INTP: introvert, intuitiv, resonerande, observerande; en typ person som är stillsam, reserverad, tankfull, teoretiserande – en tänkare (eng: thinker)
    
  • ISFP: introvert, inriktad på sinnesintrycken, känsloreagerande, observerande; en typ person som är spontan och flexibel, varmhjärtad, vänlig, empatisk – en konstnär (eng: artist)
    
  • ISTJ: introvert, inriktad på sinnesintrycken, resonerande, bedömande; en typ person som är välorganiserad, pålitlig, klok, noggrann – en kontrollant (eng: inspector)
    
  • ISFJ: introvert, inriktad på sinnesintrycken, känsloreagerande, bedömande; en typ person som är lugn, inkännande, empatisk, ansvarstagande, reserverad – en beskyddare (eng: protector).
    
  • ISTP: introvert, inriktad på sinnesintrycken, resonerande, observerande; en person som är praktisk, resultatinriktad, objektiv, tystlåten – en hantverkare (eng: crafter).

  Olika testkonstruktörer beskriver de olika typerna utförligt ifråga om starka och svaga sidor, arbetsuppgifter som varje typ passar för och inte passar för, vilka som samarbetar bra och vilka som har svårt att förstå varandra och annat liknande. Hur säkra dessa beskrivningar är råder det olika meningar om. Validiteten och reliabiliteten är i många fall starkt ifrågasatt liksom hela konceptet med typindelning av människor.
  

  Relaterade säkord: Belbins roller, enneagram, extroversion, funktionstyp, introversion, J/P-dikotomin, JTI, mindfulness, socionik, team management system, typologi.
  

  Ordformer:
  

  MBTI® (registrerat varumärke) skrivs ibland MBTI(r).

  MBTI-testning, MBTI-bedömning (eng: MBTI assessment).

  ["Carl Gustav Jungs","C. G. Jung","Personlighetstest","dimensioner","frågeformulär","dikotomier","psykologiska typer","preferred functions>>preferens","dimensionerna","personlig utveckling","självkännedom","ambiversion","preferenser","personlighetsvariablerna","egenskapsteori","JTI","extroversion","enneagram","dynamics","funktionstyperna","funktionstyper","funktionstyp","introversion","socionik","mindfulness","typologi","Formatet","ipsativt","team management system","Belbins roller","J/P-dikotomin","psykolog","Validiteten","reliabiliteten"]