Samma uttal på svenska, tyska och engelska; tecknet 'ç' står för tyskt ich-ljud.
Tysk filosof (1844-1900) med stort inflytande på psykoanalytiker som Sigmund Freud och existentialistiska filosofer samt en mängd författare, till exempel Thomas Mann, August Strindberg, Wilhelm Ekelund och Edith Södergran.
Efter andra världskriget blev intresset för Nietzsche särskilt stort i USA och Frankrike, där han betraktades som upphovsman till perspektivismen och delar av hans filosofi som föregångare till postmodernismen.
Enligt Nietzsche är även inställningen att vissa fakta är "kalla fakta" och ingenting annat en tolkning av dem, som kan ersättas av ett annat perspektiv, till exempel att de är uttryck för en mans- eller kvinnofientlig hållning.
Psykologen Alfred Adler (18i70-1937) tog fasta på viljan till makt och gjorde den till ett huvudmotiv i människors liv.
Den franske filosofen Michel Foucault använde nietzscheanska grundtankar när han skildrade uppkomsten (genealogin) av människors sätt att förhålla sig till kriminalitet, sexualitet och psykiska sjukdomar och hur maktrelationer i samhället spelat stor roll för förändringar som skett i uppfattningar och attityder.
Även i så till synes värdeneutrala ämnen kemi och fysik finns olika perspektiv beroende på vad man ska ha kunskaper på dessa områden till.
För mänsklig kunskap finns i Nietzsches filosofi ingen sann verklighet utan endast perspektiviseringar och mer eller mindre adekvat eller för vårt tänkande fruktbara sammanställningar av "fakta".
Att vara perspektivist i denna mening är att leva i en värld som ständigt byter skepnad och där enskilda situationer, händelser och personer ständigt är föremål för reviderade uppfattningar och ny förståelse. Allt underordnas viljan till liv och viljan till makt över den egna existensen.
Man anspelar i många psykologiska och neurovetenskapliga sammanhang på Nietzsches filosofi om viljan till makt och kamp att hävda sig, till exempel när man talar om "Nietzsches toxikologi" (läran om gifters egenskaper och verkningar) i betydelsen att ett skadligt gift kan vara stärkande när man utsätts för det i mindre mängder.
Nietzsche var en övertygad motståndare till den på hans tid framväxande parlamentariska demokratin och kom därför att användas i den nazistiska propagandan som diktaturens filosof.
Hans inställning i den här frågan hängde samman med hans predikan om "övermänniskan", den människa som skulle komma att efterträda den nuvarande människan genom att inte foga sig i vad som föreskrivs i religioner eller ideologier utan själv forma sin natur och sin värld. Detta sätt att tänka gör att man räknar Nietzsches filosofi som en typ av existentialism och transhumanism.
Relaterade sökord: Alfred Adler, Poul Bjerre, driftlära, existentialism, Michel Foucault, hormesis, Karl Jaspers, konstruktivism, kulturmönster, mänskligt blivande, ressentiment, resiliens.
["postmodernismen","existentialism","genealogin","resiliens","Sigmund Freud","filosofi","filosof","perspektivismen","postmodernism","existentialistiska","driftlära","hormesis","kulturmönster","Poul Bjerre","Michel Foucault","Alfred Adler","Karl Jaspers","konstruktivism","viljan till makt","mänskligt blivande","transhumanism","ressentiment"]
Om Psykologiguiden