(1891-1976). På ungerska: Mihály Polányi [ˈmiha:j ˈpola:ɳi] (accenterna anger inte betoning). Uttal på engelska och vanligen också på svenska: [ˈmaɪkəl ˈpɔləɳi] (även betoning på andra stavelsen förekommer).
Ungersk filosof, fysiker, kemist, läkare, filosof och politisk tänkare. På 1930-talet emigrerade han till Manchester i England, där han först blev professor i fysisk kemi och senare (1948) professor i samhällsvetenskap. Från 1958 levde och verkade han i Oxford.
Hans huvudarbeten bär titlar om ”Personal knowledge” (1958), ”The study of man” (1964) och ”The tacit dimension” (1967).
Han citerades ofta under 1970- och 80-talen med anledning av att han uppfattade kunskap som både socialt förankrad och personlig. Tacit knowledge och tacit knowing, uppfattade som ”tigande mentala processer”, är alltså enligt Polanyi en process av personlig, social och kulturell förnyelse i form av allt mera medveten och djupare förståelse av oss själva och vår omvärld. Ordet tacit har just betydelsen tigande och har valts i stället för silent som står för sådant som tyst och stilla, ljudlöst.
Polanyis uppfattning om tyst kunskap utnyttjas i kognitiv psykoterapi genom att terapeut och klient gör sig medvetna om att självscheman och antaganden om självet i regel är "tysta" i betydelsen "tigande". De finns där och ger sig till känna dock utan att komma i fokus för medvetandet.
Relaterade sökord: coaching, intuition, inre kunskap, magkänsla, personlig konstruktion, tyst kunskap.
["coaching","intuition","inre kunskap","magkänsla","personlig konstruktion","tyst kunskap"]