[prəˈlɒŋd ɪkˈspəʊʒə ˈθerəpi fə ˌpi:ti:esˈdi:]
Förlängd exponeringsterapi för PTSD.
Form av beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi med exponering som grundmetod, utvecklad och företrädd av den amerikanska psykoterapeuten och professorn i klinisk psykologi Edna Foa (Edna B. Foa), född 1937 i Haifa i Israel.
Hennes form av psykoterapi är särskilt lämpad för personer med klar diagnos av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) men används också med framgång för andra störningar som ångest- och tvångssyndrom samt i syfte att förebygga återfall för personer som haft långvarigt alkohol- eller drogmissbruk. Aktivt missbruk liksom ätstörningar är dock exklusionskriterier för denna typ av behandling.
Huvudmetoden är exponering (flooding) under en längre tid, då patienterna a. så livligt som möjligt uppmanas att i fantasin gång på gång återuppleva och återberätta den traumatiska händelse eller de traumatiska händelser som är orsak till deras PTSD (så kallad "imaginativ exponering", eng: imaginal exposure) och b. direkt konfrontation med platser, situationer och händelser som gett upphov till ångesten (så kallad "exponering in vivo", eng: in vivo exposure).
Liksom i annan exponeringsterapi ger man här rationalen för exponeringen genom att förklara för patienten att ångesten brukar stiga till en viss punkt och att den sedan kommer att avta successivt. Genom att ge denna rationale för behandlingen upplever patienterna att deras föreställningar om sin ångest kanske inte är helt berättigade, att det är något de genom acceptans kan lära sig hantera och övervinna.
I Prolonged Exposure Therapy for PTSD ingår andningsövningar som patienterna utför både under själva terapisessionerna som mellan dem.
Relaterat sökord: COPE.
["kognitiv beteendeterapi","beteendeterapi","imaginativ exponering","COPE","exponering","exklusionskriterier","flooding","acceptans","posttraumatiskt syndrom","traumatiska","rationalen","tvångssyndrom","ångest","rationale","posttraumatiskt stressyndrom","PTSD"]