Tyskt och svenskt uttal: [ˈrɔːrʃɑχ]; 'χ' betecknar tyskt ach-ljud.
Personlighetstest utvecklat av Hermann Rorschach (1844-1922).
Beroende på om en person har flest rörelse- eller färgsvar kan man enligt Rorschachs ursprungliga teori fastställa den testades upplevelsetyp (utåt- eller inåtvändhet), också kallad "upplevelsebalans".
Han byggde på en teori av den norske filosofen J. Mourly Vold (1850-1907) om att rörliga dröm- och fantasibilder uppkommer på grund av hämmad kroppsrörelse. Muskelenergin skulle sålunda ta sig uttryck i föreställningar om rörliga ting.
Rorschach kombinerade denna teori med Carl Gustav Jungs (1875-1961) teori om att det finns två personlighetstyper, en introvert och en extravert och beslöt sig för att använda termen "introversiv" för tendensen att omsätta muskelenergi i rörelseföreställningar och termen "extratensiv" för tendenserna att uttrycka energin i känslor och impulsiva handlingar.
Somliga människor har båda tendenserna i rikt mått. De benämns "dilaterade" (expansiva). Andra har endast ett par rörelse- och/eller färgsvar. De kallas "koartativa" (begränsade) och de som inte hade några sådana svar alls "koarterade" (hoppressade).
Rorschach dog strax efter testets publicering. Han efterlämnade en metod som det blev efterföljarnas uppgift att vidareutveckla.
I Schweiz befann sig vid den tiden en amerikansk psykiater, David Levy (1892-1977), som hade kontakt med Rorschach och som fick med sig en uppsättning av testbilderna när han återvände till USA 1921.
Medan han var anställd vid rådgivningsbyrån i New York uppmuntrade han psykologen Samuel Beck att använda testet. Denne publicerade 1930 i American Journal of Psychiatry den första vetenskapliga undersökningen av Rorschachtestet, och andra följde så småningom i både Europa och USA.
Bruno Klopfer (1900-1971), född i Tyskland men verksam i USA, utvecklade en metod för klassificering och analys av svar på Rorschachtavlorna som kom att bli en av de mest använda under perioden 1950 - 1980.
I början av 1980-talet fick Rorschachtestet en renässans genom den amerikanske psykologen John E. Exner Jr. (1928 -2006). Tillsammans med sina medarbetare integrerade han tidigare bearbetningsmetoder. Genom en omfattande klinisk och experimentell forskning gav han metoden en empirisk grund. Exners version kom att användas som instrument för planering av psykoterapi enligt psykodynamiska principer, och lades till grund för RCS (Rorschach Comprehensive System), som knöt an till kognitiv psykologi och blev använd av konsultfirmor världen över i samband med chefsrekrytering.
Olika förenklade varianter av metoden har använts, till exempel rangordningsmetoden. Den består i att den som testas ska rangordna nio angivna svar till varje tavla efter hur väl de stämmer med den testades tolkning av fläcken.
Det finns också ett grupptest baserat på tre diabilder av rorschachfläckar samt en webbversion.
Relaterade sökord: inbäddad figur, Jung, projektiv metod.
["Hermann Rorschach","chefsrekrytering","Jung","projektiv metod","inbäddad figur"]