Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "Steiners kombinationsteori":

• Steiners kombinationsteori

  Steiner's combination theory, Ivan Steiner's combination theory, the Steiner Group Productivity Model, the Steiner GPM Model

  Ivan Dale Steiner (1917-2001) {uttal: ˈaɪvən deɪl ˈstaɪnər}, känd för sin forskning inom socialpsykologi, förknippas särskilt med sin teori från 1961om hur man beroende på uppgifternas art kan utnyttja verksamhetens resurser på ett samordnat sätt – "kombinera" dem – i en grupprocess som ger bästa möjliga produktivitet. Det beskrivs mer utförligt i Steiners bok från 1972, Group Process and Productivity.

  Ivan Steiner's social combination theory från 1961 är en modell för hur man på bästa sätt kan kombinera teammedlemmars kompetens på olika sätt beroende på arbetsuppgifternas karaktär.
  

  Den kallas kombinationsteori eftersom Steiner i den sätter uppgiftskraven (eng: task demands) i relation till hur man bör organisera sättet att hantera dem och fördela dem på personer som tillsammans ska ta ansvar för dem

  Resultatet av en grupps arbete kan sägas bero på en kombination av faktorerna a. uppgiftskrav, b. resurserna i gruppen (kompetens, samarbetsförmåga osv) och c. typ av grupprocesser i form av samarbete i team med en heterogenitet av kompetenser (eng: group diversity, group heterogeneity), olika beroende på uppgifternas art.
  

  I en del uppgifter är ett teams prestationer (productivity, proficiency) inte bättre än sin svagaste medlem (the most inferior group member, IGM), den svagaste länken (the weakest link).
  

  Indelning av uppgiftskraven
  

  Uppgiftskraven kan grovt delas upp på om en uppgift

  • utgör en odelbar helhet och därmed ett sammanhängande helt (eng: are unitary) som i dragkamp och fotboll, eller en uppdelningsbar uppgift (eng: divisible task), att ha egenskapen divisibility.
    
  • gäller maximering (eng: maximizing) av det som ska presteras som vid kapplöpning eller optimering (eng: optimizing) som vid konståkning och problemlösning

  Teorin om betydelsen av ovanstående dimensioner har utmynnat i en modell för vilken typ av strategi som lämpar sig bäst för att hantera de typer av uppgifter ställer på gruppen, på engelska the Steiner GPM Model, the Group Productivity Model.
  

  Typer av uppgifter
  

  Den uppgiftsklassificering, uppgiftstaxonomi (eng: task taxonomy) som Steiner föreslog innehåller följande typer av uppgifter.

  • Additiva uppgifter (eng: additive tasks): Varje individs insats adderas till de övrigas. Var och en gör sitt bästa som vid bärplockning.
    
  • Komplementära uppgifter (eng: complementary tasks): Alla medlemmar genomför var sin del av uppgiften. Deras insatser kompletterar varandra som i ett löpande band-arbete.
    
  • Disjunktiva uppgifter, uppdelningsuppgifter (eng: disjunctive tasks): Gruppens prestation avgörs av en enskilds medlems insats, en person som kommer på ett fungerande eller lysande sätt att hantera uppgifter. Ledningen ser till att den som är bäst på uppgiften engagerar sig i den.
    
  • Konjunktiva uppgifter, samverkansuppgifter (eng: conjunctive tasks): Gruppens prestation avgörs av samtligas insats. Alla måste bidra till att lösa den gemensamma uppgiften för att den ska lösas på bästa sätt. Stafettlöpning är ett exempel, dragkamp ett annat, ett arbetslags montering av apparater och fordon ytterligare ett.
    
  • Kompensatoriska uppgifter, alternativmöjliga uppgifter (eng: compensatory tasks): Gruppens prestation avgörs av fri och öppen överläggning att välja något eller några av tänkbara alternativ. Man tar fasta på allas argument och väger samman förslagen till ett gemensamt beslut. Ordet 'kompensera' har här betydelsen 'åstadkomma en balans mellan ytterligheter'.
    
  • Frivilliga uppgifter (eng: discretionary task) : Gruppens prestation avgörs av vem som vill åta sig ett arbete som ska utföras, till exempel att representera verksamheten på en kongress eller att göra en utredning i en aktuell fråga.
    

  I svenskspråkiga framställningar förekommer, liksom här ovan, sådana översättningar av de engelskspråkiga termerna som till exempel följande: ”disjunktiva”, ”konjunktiva”,  ”diskreta” med flera.
  

  Dessa översättningar kan ifrågasättas. "Konjunktiv" är på svenska liksom i en av sina betydelser på engelska beteckning på en speciell form av predikatet i en sats och lämpar sig därför inte på svenska som term i detta sammanhang . Möjligen skulle man kunna använda en nybildning, "konjunktionell", gjord på ordet "konjunktion" (beteckning på ord som förbinder två ord eller satser). Liknande gäller det engelskspråkiga ordet disjunctive som på engelska men inte på svenska ha betydelsen separerande, åtskiljande, språkligt uttryckt med ordet 'eller'. Beteckningen "diskreta uppgifter" är, där den förekommer, helt felaktig.
  

  De ovan angivna alternativa svenskspråkiga termerna är valda speciellt för detta lexikon.
  

  Grupprocesser

  Perioden 1965–1975 var "gruppens" årtionde. Det hängde samman med den kollektivism som präglade mycket av den tidens tankar och handlingar.
  

  Man kan förstå Steiners teori och modell som en del av den tidsanda som tilltrodde grupperingar, gruppdynamik, även självstyrande grupper, enastående krafter att lösa inte bara företagens utan tidens problem och bidra till att skapa ett mer solidariskt samhälle.
  

  Steiners insats var att framhålla betydelsen av uppgifternas karaktär för samverkan inom en grupp, till exempel ett arbetslag.

  Han betonade vikten av flexibelt ledarskap, hållbart normsystem och öppen kommunikation för hur effektiva grupprocesserna kan bli. I likhet med till exempel Robert Bales och Meredith Belbin skilde han mellan olika sidor av ett effektivt ledarskap:
  

  • expertledare, som bidrar mycket med uppgiftsrelevant kunskap,
  • socioemotionell ledare, som är inriktade på det sociala klimatet i gruppen
  • procedurledare, som övervakar de uppgiftsrelaterade processerna i gruppen och organiserar arbetet efter uppgifternas art.

  Dessa olika typer av ledarskap kan förenas i en enda person eller vara uppdelade på flera.
  

  Relaterade ord: Belbins roller, Köhlereffekten, ledarstil, social facilitering, task demands-kontingens, task demands-kontingens, task-sharing, teambuilding, teamroll, TMS Worldwide.

  ["social facilitering","task demands-kontingens","teori","modell","task-sharing","uppgiftstaxonomi>>taxonomi","Belbins roller","Köhlereffekten","ledarstil","ledarskap","task demands-kontingens","teambuilding","teamroll","TMS Worldwide","Robert Bales","Meredith Belbin>>Belbins roller","normsystem>>arbetsetik"]