C. Stumpf (1848-1936) var en tysk filosof och musikpsykolog, professor i Würzburg från 1873, i Prag från 1879, från 1884 i Halle, från 1889 i München, från 1894 i Berlin, där han grundade en institution för experimentell psykologi, som fick samma ledande ställning i psykologins fortsatta utveckling som den som Wilhelm Wundt grundat några år tidigare i Leipzig.
Under åren i Würzburg hade han nära kontakt med Franz Brentano. Liksom denne kom han fram till att psykologi är en vetenskap om medvetandet och om hur psykiska fenomen uppstår och hanteras som medvetna.
Det som Brentano och efter honom Edmund Husserl kallade "akter" som beteckning på medvetandets aktivitet, kallades funktioner av Stumpf (och senare även av Oswald Külpe). Medvetandet är enligt dem ingen behållare av psykiska element som associeras till varandra utan består alltid i det man är medveten om, av "akter" som de kallades av Brentano och Husserl och av funktioner som de kallades av Stumpf med flera.
I denna fokusering på hur vi upplever fenomen i vår upplevelsevärld kunde de konstatera att det som skiljer medvetandefenomen från fysiska fenomen och annat som de syftar på är att de har i dem själva inneboende syftning på något utöver dem själva, en intentionaliet, som de uttryckte det med en av Brentano lanserad term.
Sådan syftning har inte tingen själva.
Därmed ansåg de sig ha bevisat a) att medvetandeaktiviteten är något helt annat än den fysiska verkligheten och b) att medvetandet inte är en behållare av föreställningar utan i stället en funktion som gör att vi kan förstå och hantera information.
Relaterade sökord: aktpsykologi, Würzburgskolan.
.
["Wilhelm Wundt","Edmund Husserl","Oswald Külpe","Würzburgskolan","intentionaliet","aktpsykologi"]