E.L. Thorndike (1874-1949), amerikansk psykolog, lärare i psykologi vid Teachers College, Columbia University i New York. Han är en av den moderna psykologins och pedagogikens pionjärer, känd bland annat för sina studier av lärande och intelligens.
I USA räknas han som grundläggare av den pedagogiska psykologin. Ett av hans mest kända arbeten är Educational psychology från år 1913.
Han tillämpade darwinistisk teori i sin pedagogik och psykologi. Naturen "experimenterar" med alla möjliga förändringar i celler, organ och beteenden. Det sker sålunda många försök (trials) och många misstag (errors) i detta slumpvisa, blinda experimenterande.
Denna typ av lärande hade redan tidigare (genom Alexander Bain och C. Lloyd Morgan) fått beteckningen trial and error learning, på svenska inlärning genom "försök och misstag".
Thorndike tillämpade denna princip, när han förklarade djurs och människors inlärning. Men i stället för att tala om association använde Thorndike termen förknippning (connection). Hans teori kallas därför konnektionism, ett ord som numera även används om den nya konnektionism (the new connectionism).
Teorin om kopplingar som uppstår i hjärnan ledde honom vidare till att ersätta formeln trial and error med en formel som bättre beskriver vad det egentligen är fråga om: selection and connection, urval och koppling. På det sättet föregrep han begreppet formning (eng: shaping) som några årtionden senare lanserades av B. F. Skinner.
Thorndike använde inte själv termen "instrumentell betingning" (eng: instrumental conditioning) för denna typ av lärande. Det var först på 1940-talet som den termen kom i bruk, men han formulerade följande lagar för det:
- effektlagen (eng: law of effect), enligt vilken endast sådana handlingar som leder till positivt resultat för individen tenderar att upprepas,
- frekvenslagen eller övningens lag (eng: law of exercise), enligt vilken förknippningar mellan nervcentra i hjärnan förstärks genom upprepning av konnektionerna (kopplingarna) mellan sinnesintryck och handlingar.
När han senare gjorde experiment för att testa om övning (i form av repetition) ensamt räcker för lärande, fann han endast svaga samband. Det måste till något annat, en inriktning, en beredskap att lära. Det föranledde honom att formulera en tredje lag: law of readiness, som han dock inte lyckades formulera mera precist utan snarare som en hypotes. I nutida behaviorism har den kommit tillbaka i begreppet motiverande operationer och intar en central ställning aktuell behavioristisk teori om lärandet.
Relaterade sökord: behaviorism, betingning, determinerande tendens, dynamiskt minne, inlärning, instrumentalism, Josts minneslagar, operant betingning, pragmatism, överlevnadskontingens.
["association","konnektionism","motiverande operationer","B. F. Skinner","operant betingning","Alexander Bain","formning","Josts minneslagar","behaviorism","inlärning","instrumentalism","instrumentell betingning","betingning","pragmatism","lärande","trial and error","trials","dynamiskt minne","inlärning","determinerande tendens","överlevnadskontingens"]
Om Psykologiguiden