Winnicott (1896-1971) var en brittisk psykoanalytiker, verksam som barnläkare, med särskilt intresse för barnets psykiska utveckling.
Liksom Melanie Klein (1882-1960), Ronald Fairbairn (1889-1964), John Bowlby (1907-1990) och andra brittiska psykoanalytiker kom han att fästa stort avseende vid barnets sätt att relatera till modern: "Det finns inte något som ett spädbarn utan det är alltid ett spädbarn och ett modersobjekt."
Barnets själv utvecklas genom olika övergångsobjekt (transitional objects). Filten, nallen eller nappen som barnet tröstar sig med när det ska falla i sömn är ett övergångsobjekt mellan modern och omvärlden.
(Under sökordet mellanområde finns ytterligare belysning av denna teori om övergångsformer av existens mellan den yttre faktiska världen och den inre, subjektiva fantasivärlden.)
Winnicott lade i sina radioföredrag för mödrar stor vikt vid det sätt som en "bra nog moder" (eng: good enough mother) eller en "tillräckligt bra moder) har att hålla sina barn. Han betonade särskilt moderns förhållningssätt (eng: holding) och sätt att vårda barnet (eng: handling).
Uttrycket good enough mother använde han för att komma bort från idealisering av modern och överkrav på moderligheten.
Relaterade sökord: anknytning, brittiska psykoanalytiska skolan, holding, objektrelationsteori.
Adjektivform på engelska: Winnicottian.
["Melanie Klein","Ronald Fairbairn","psykoanalytiker","John Bowlby","själv","övergångsobjekt","mellanområde","anknytning","brittiska psykoanalytiska skolan","holding","objektrelationsteori"]