Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "Wundt, Wilhelm":
Wundt, Wilhelm
uttal på tyska och engelska: [vʊnt]
En av den moderna psykologins portalfigurer
Wilhelm Maximilian Wundt (1832-1920) var en tysk experimentalpsykolog, socialpsykolog, fysiolog och professor i Leipzig där han grundade det första psykologiska laboratoriet i världen för vetenskaplig forskning (1879).
Bakgrund i fysiologi och filosofi
Som student bedrev Wundt fysiologisk forskning under ledning av de på sin tid världsberömda forskarna Johannes Müller (1801-1858) och Hermann Helmholtz (1821-1894). I början av 1860-talet gav han kurser i vad han kallade vetenskaplig psykologi, där han betonade det nära sambandet mellan nervsystem och psyke.
År 1873 kom första hälften av ett verk som fick stort inflytande på den experimentella psykologins utveckling, Grundzüge der physiologischen Psychologie ("Den fysiologiska psykologins grunder"). Experimentell psykologi och experimentell fysiologi var på den tiden i Tyskkland så gott som synonyma begrepp.
Genom sitt intresse för fysiologin och sinnenas sätt att förmedla intryck av enskilda ljud-, ljus-, beröring-, smärt-, temperatur-, lukt- och smakförnimmelser kom Wundt i kontakt med den brittiska empirismen och dess grundtankar om att allt själsligt är komponerat genom associationer av enkla sinnesintryck, en sorts psykiska element (minsta enheter som fogas samman genom association till föreställningar, kunskaper och minnen).
Samtidigt var han som filosof djupt förankrad i tysk rationalism, på den tiden med tillägg av den teori som Arthur Schopenhauer (1788-1860) utformade om en universell vilja och hur den sätter sin prägel på människors sätt att uppfatta sig själva och sin tillvaro. Stor roll spelade också den teori om apperception som framställts av filosofen Immanuel Kant (1724-1804).
Wundts psykologi uppvisar en kluvenhet mellan dessa två sätt att se på människan, kunskapen och tillvaron, den anglosachsiska och den centraleuropeiska, mellan associationism och voluntarism kombinerad med rationalism (i Kants anda).
Det första psykologiska laboratoriet, 1879
1874 blev han professor i filosofi i Zürich och året därefter i Leipzig. Han fick redan från början en egen lokal för fysiologiska och psykologiska experiment, liksom också William James (1842-1910) samma år vid Harvarduniversitetet i USA efter ett besök hos Wundt.
År 1879 invigdes den psykologiska institutionen i Leipzig officiellt som en självständig administrativ enhet och blev på det sättet det första formellt inrättade psykologiska laboratoriet i världen. Wundt var övertygad om att psykologin skulle kunna bli en vetenskap av samma rang som naturvetenskaperna, matematiken och humaniora och blev den förste som kallade sig psykolog (utöver att vara fysiolog och filosof).
Han upptäckte dock att psykologisk forskning är begränsad till sinnesintrycken och enkla, mer eller mindre automatiska sammankopplingar av sådana till större konstellationer, våra föreställningar om sådant som vi fått in i psyket genom sinnesintrycken. Hans brittiske lärjunge, Edward Titchener (1867-1927), tog i enlighet med sitt brittiska sätt att tänka fast på den sidan av Wundt och företrädde som professor vid Harvard en teori om sinnesintryckens sätt att genom association bilda strukturer i psyket, strukturalism.
Vilja och själv
Wundt konstaterade att det finns något i oss själva som strävar att begripa, en vilja, och en kreativ kraft som styr vårt sätt att begripa och tänka. Det finns en övergång från själva perceptionen, varseblivningen, till fokusering och förståelse. Denna fokusering kallade Wundt med en term från Kant för apperception (ad- 'till' + perception, något som vårt jag eller själv använder för att hantera varseblivningarna), styrt av vad detta själv vill åstadkomma.
Många beskriver därför Wundts psykologi som en form av voluntarism.
["associationism","associationer","filosofi","Hermann Helmholtz","rationalism","Experimentell psykologi","William James","voluntarism","apperception","fysiologi","Edward Titchener","sinnesintryck","Immanuel Kant","empirismen","strukturalism","association"]