Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "affekt":

• affekt

  affect [ˈæfɛkt eller əˈfɛkt, USA-uttal: ˈæfɛkt eller əˈfɛkt]

  Betydelser
  

  På svenska används ordet 'affekt' dels om häftig känsloreaktion, dels om känsla överhuvudtaget, speciellt i psykiatri och nutida psykologi.

  På engelska kan ordet vara såväl substantiv som verb och har fler betydelser än på svenska, bland annat 'påverka', 'inverka'. Se nedan under ordformer.
  

  Affekt, emotion och känsla

  Ordet 'affekt' var tidigare vanligare inom psykiatrin än i psykologin där man föredrog ordet 'emotion'. Numera gör många ingen skillnad i språkbruk i detta avseende.
  

  I de fall då man gör skillnad mellan orden affekt, emotion och känsla kan det vara på flera sätt:

  1. En del psykologer använder termen affekt om själva känsloreaktionen som sådan ("att känna sig uppskakad) och termen emotion om känsla riktad mot ett visst objekt (vad man blev uppskakad av).

  2. Andra använder ordet affekt om starka känslor (till exempel ilska och skräck) och emotion om svagare (till exempel beundran och saknad).

  3. Termen emotion kan stå för hela känsloreaktionen inklusive känsloupplevelse, känslouttryck och kroppsliga reaktioner.

  4. En vanlig distinktion är att a. affekt står för biologiskt grundläggande känsloreaktioner (grundaffekter) som ilska och rädsla, glädje och ledsenhet, avsky och förvåning, b. medan emotion står för känsloreaktioner som modifierats och nyanserats genom erfarenhet och sociokulturell påverkan, c. och känsla används om den subjektiva upplevelsen av en affekt eller emotion.

  5. Andra vanliga distinktioner i vårt århundrade har sin grund i den filosofi som utvecklades av den franske filosofen Gilles Deleuze (1925-1995): mellan å ena sidan 'affekt' som något obestämt och allmänmänskligt (eng: pre-personal) som sker rent kroppsligt utanför medvetandet (på engelska: som en bodily experience, an experiential state of the body), och å andra sidan 'emotion' som en känsloreaktion som upplevs av individen och flera personer gemensamt och för det tredje 'känsla' som känsloupplevelse knuten till viss händelse, situation eller företeelse, vad man kände i ett visst ögonblick och har lagt i det självbiografiska minnet.

  Teoribildning av detta slag har gett upphov till det som kallas den affektiva vändningen i humaniora och samhällsvetenskaperna.

  Kända psykologers och psykiatrers användning av ordet affekt

  Psykiatern Eugen Bleuler (1857-1939) använde i början av 1900-talet ordet affekt som beteckning på varje slag av känsloreaktion, eftersom han menade att termen känsla (tyska: Gefühl) är ett ord som lätt väcker missförstånd.

  Sigmund Freud (1856-1939) uppfattade affekterna som en sorts laddningar av psykisk energi, vilka strävar efter urladdning. Om sådan inte kommer till stånd kan jaget skilja ut laddningen från föreställningen om den händelse som gett upphov till den. Sådan affektisolering (senare kallad isolering) kan bli medveten under en psykoanalys, varvid affekten åter knyts till den händelse som väckt den och då avreageras. Det var detta som Freud kallade katarsis, en inre rening.

  Carl Gustav Jung (1875-1961) skilde mellan ordet känsla (tyska: Gefühl) och termerna affekt/emotion på det sättet att han betecknade en känsla som affekt eller emotion när den blir så stark att den medför kroppsliga reaktioner.

  De amerikanska psykologerna Silvan Tomkins (1911-1991) och Paul Ekman (f 1934) använde ordet affekt om de grundläggande känsloreaktioner som är biologiskt betingade och som tar sig direkta kroppsliga uttryck, främst i ansiktsmimiken.

  Den polskföddde amerikanske socialpsykologen Robert Zajonc {uttal: tjej´ents} (1923-2008), visade med flera experiment att vissa grundaffekter utlöses automatiskt av yttre situationer och händelser utan att vi först hunnit fatta innebörden i dessa, således inte bara beroende på hur vi medvetet tolkar en situation eller händelse. Det är en betydelse som ligger nära innebörden i vad Antonio Damasio kallar somatisk markör.

  Positiv och negativ affekt
  

  Man skiljer mellan positiv affekt (eng: positive affect), typ av känsla som karakteriseras av entusiasm, tillgivenhet och glädje, och negativ affekt (eng: negative affect) som utgörs av sådana känsloyttringar som ångest, depressivitet, hat, avoghet, skuldkänslor och avsmak. Positiva och negativa affekter kan förekomma samtidigt men människor med en gladlynt grundstämning upplever mer av positiva affekter och människor med depressiv grundstämning upplever mer av negativa affekter ända till total oförmåga att uppleva någon positiv känsla alls.
  

  Termerna positiv affekt och negativ affekt används också (missvisande) om personlighetsegenskaperna positiv affektivitet och negativ affektivitet, PA och NA.

  Olika slags affekter

  Affekter kan vara
  

  • nyanserade (eng: appropriate), när de fungerar enligt vad som uppfattas som normalt,
  • begränsade, (eng: restricted, constricted) när de saknar nyansrikedom och variation i intensitet,
  • avtrubbade (eng: blunted), när intensitet saknas,
  • inadekvata (eng: inappropriate, incongruent), när känslorna inte stämmer med det som individen reagerar på (till exempel skratt som reaktion på en sorglig händelse),

  • labila (eng: labile), när känslorna växlar utan direkt samband med förändringar i situationen,

  • flacka (eng: flat, shallow), när känsloreaktionerna är ytliga och tomma på upplevelse.

  Relaterade sökord:
  

  affektavflackning, affektivitet, affektiv sjukdom, affektreglering, emotion, grundaffekt, passion, psykoanalys, somatisk markör.

  Etymologi:

  Affekt kommer av det latinska ordet affectus {uttal: affekt´uss} 'sinnesrörelse', 'känsla'; av verbet afficere {uttal: affick´ere} 'försätta i ett tillstånd', 'påverka'; av ad- till + facere {uttal: fack´ere} 'göra'.

  Ordformer och skillnader i betydelse:
  

  Som substantiv på engelska: affect [ˈæfɛkt eller əˈfɛkt, USA-uttal: ˈæfɛkt eller əˈfɛkt].

  Plural: affekter (eng: affects).

  Som verb på engelska: affect [əˈfɛkt], affects, affecting, affected med två olika betydelser:
  

  a. Påverka, inverka på, modifiera, förändra, göra intryck på. Detta gäller också ordformen affection som kan betyda allt från ömhet och kärlek till affekt, påverkan, sjukdom och egenskap (som man fått genom påverkan av något eller någon).
  

  b. Beröra, oroa, störa, göra upprörd, göra illa berörd, förarga.

  Formen 'affekterad' (eng: affected [əˈfɛktɪd]) betyder på svenska 'tillgjord', 'konstlad' och kan ha samma betydelse på engelska. På engelska har affected enligt ovan även betydelser som 'påverkad', 'besvärad', 'skadad', 'försämrad', 'upprörd' och 'rörd'.

  Adjektivformer på svenska och engelska: affektiv, affektivt, affektiva (eng: affective [əˈfɛktɪv, USA-uttal:ˈæfɛktɪv eller əˈfɛktɪv].

  1. Gällande känsloreaktioner (i någon av de betydelser som 'affekt' numera används i).

  2. Gällande svängningar i grundstämningen mellan depression (förstämning, nedstämdhet) och hypomani eller mani (upprymdhet) som i termerna affective disorder, affective illness. Mer om detta finns under sökordet affektivt syndrom.

  Adverb: affektivt (eng: affectively).

  ["affektiv sjukdom","psykiatri","känsla","objekt","affektivt syndrom","humaniora","Eugen Bleuler","Carl Gustav Jung","Silvan Tomkins","Sigmund Freud","Paul Ekman","grundaffekt","affektreglering","negativ affektivitet","positiv affektivitet","affektavflackning","affektivitet","passion","psykoanalys","somatisk markör","emotion","affektiva vändningen","affection","Antonio Damasio","somatisk markör","affect"]