Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "affektreglering, känsloreglering, emotionsreglering":

• affektreglering, känsloreglering, emotionsreglering

  emotion regulation [ɪˈməʊʃn ˌrɛɡjuˈleɪʃn], affect regulation [ˈæfɛkt eller əˈfɛkt ˌrɛɡjuˈleɪʃn], regulation of affect, managing emotions [ˈmænɪdʒɪŋ ɪˈməʊʃnz], emotional management, emotion management
  

  Känslohantering.
  

  Kontroll och styrning av egna känslor.
  

  Tre huvudmetoder (affektregleringsstrategier) att hantera våra känslor (eng: handle our emotions, manage our emotions):
  

  1. Kontroll över uppvällande känslor, så att vi tycker oss kunna hantera situationen på ett riktigt sätt, inte nödvändigtvis behärskat utan på ett sådant sätt att vi tycker att vi ger ett adekvat uttryck för våra känslor. Sådan kontroll kan uppnås på olika sätt, genom
  

  • träning som kan ske genom tillvänjning till olika svåra situationer, genom meditation, mental träning och liknande,
  • uppmärksamhet på känslor som vi upplever dagligen så att vi kan modifiera dem och avpassa (eng: modulate) dem så att de upplevs som adekvata,
  • reflektion över hur vi uppfattar, tolkar och värderar sådant som vi brukar reagera överdrivet på, så att känslorna kan bli bättre avpassade till den verklighet som vi reagerar på,en kognitiv omstrukturering som leder till kognitiv omvärdering (som egentligen är emotionell),
    
  • ökad kontroll över de kroppsliga processer som är kopplade till känsloupplevelsen och därigenom bli bättre på att möta påfrestande eller irriterande situationer, till exempel genom att andas lugnt och försöka slappna av,
  • val av handlingar som är mer eller mindre våldsamma, mer eller mindre återhållna så att vi kan ge direkt uttryck för känslorna i ord och handling eller ge mer indirekta utlopp för våra känslor.

  Vad som är adekvat uttryck för känslor bedöms olika i olika kulturer.

  2. Undertryckande (eng: suppression), omriktning eller undvikande av känslor. Det finns några typiska copingstrategier som människor brukar välja mellan för att slippa råka illa ut på grund av bristande känsloreglering (emotional dysregulaton, ED), genom att

  • undvika situationer som brukar ge upphov till okontrollerbara känslor,
  • ha någon med sig som en extra trygghet,
  • undvika att se det i situationen som man vet uppväcker starka känslor,
  • omvärdera och tilltvinga sig en annan uppfattning än man haft tidigare vilket kan ge upphov till mer positiva positiva eller inga känslor alls, en kognitiv omstrukturering som leder till en emotionell omvärdering (se ovan),
    
  • söka rikta om uttrycket för uppvällande känslor, till exempel att vid ilska "bita ihop käkarna" eller "knyta näven i byxfickan", så kallad responsmodulation, vilket innebär att känslans normala uttryck förändras.

  3. Man kan lära sig leva med starka känslor genom att acceptera dem i stället för att söka undvika eller undertrycka dem. Mer om detta finns under sökorden acceptans, acceptance and commitment therapy och Unified Protocol.

  I affektspegling mellan vuxen och barn sker en form av känsloreglering som hjälper barn (och vuxna) att bli mer medvetna om sina känsloreaktioner och därigenom att få en alltmer adekvat kontroll över dem. På det sättet utvecklas känsloregleringsförmåga (eng: emotion regulation ability, emotional control, emotion control) i form av olika känsloregleringsfärdigheter (eng: emotion regulation skills).

  Att reglera en affekt (to regulate an affect), till exempel reglera ångest (eng: regulate anxiety) innebär att individen själv eller med hjälp av en terapeut finner sätt att komma till rätta med känslan/ångesten.

  Co-regulation: reglering av tankar, känslor, motiv, attityder och sätt att vara i ett samspel mellan människor, där de olika parterna anpassar sig efter varandra. Uttrycket emotion co-regulation används om affektreglering som sker genom att involverade parter finner sätt att fungera emotionellt tillsammans utan att någon part tappar kontrollen över sina känslor. Kallas då också interpersonell affekt.
  

  Motsatsen till affektreglering är bristande känsloreglering (eng: emotional dysregulation), i allvarligare fall: känsloregleringsstörning (eng: emotional regulation disorder, emotion-impulse regulation disorder, emotional instability disorder, emotional dysregulation).

  Funktionell emotionsreglering (eng: functional emotion regulation) är uppkomsten av sådana känslor och känslouttryck som fungerar ändamålsenligt i situationen.
  

  Dysfunktionell emotionsreglering (eng: dysfunctional emotion regulation) Blir man bitter, missnöjd eller upprörd i en situation då man borde reagerat med glädje och belåtenhet är det fråga om dysfunktionell emotionsreglering .

  Relaterade sökord: affekt, affektmonitorering, affektregleringsteori, dialektisk beteendeterapi, emotion, emotionsfokuserad terapi, emotionsregleringsterapi, emotion regulation group therapy, emotionell intelligens, försvarsfunktionsskalan, försvarsmekanism, impulskontrollstörning, interpersonell affekt, intersubjektivitet, kognitiv terapi, känslans intelligens, teorin om konstruerad känsla.

  På svenska och engelska även: emotionell reglering (eng: emotion regulation, emotional regulation, ER), emotionell självreglering (eng: emotional self-regulation), kontrollera sina känslor (eng: regulate your emotions) handskas med sina känslor (eng: manage your emotions) med flera liknande uttryck.

  'Emotionell reglering' är ett missvisande uttryck. Det är inte fråga om reglering som är emotionell utan det är emotioner som regleras.
  

  På engelska även: affect modulation [ˈæfɛkt eller əˈfɛkt ˌmɒdjuˈleɪʃn], emotional self-regulation [ɪˈməʊʃənl ˌsɛlfrɛɡjuˈleɪʃn], regulation of emotion, management of emotions.

  ["coping","mental träning","Reflektion","kulturer","bitter","affektregleringsteori","affektmonitorering","interpersonell affekt","känslans intelligens","intelligenstest","responsmodulation","emotion regulation group therapy","emotionell intelligens","emotionsfokuserad terapi","meditation","intersubjektivitet","acceptance and commitment therapy","Unified Protocol","tillvänjning","försvarsmekanism","kognitiv terapi","emotionsregleringsterapi","affektspegling","teorin om konstruerad känsla","omriktning>>omriktat beteende","kognitiv omstrukturering","kognitiv omvärdering","affekt","emotion","acceptans","försvarsfunktionsskalan","dialektisk beteendeterapi","impulskontrollstörning","ER"]