affect theory [ˈæfɛkt eller əˈfɛkt ˈθɪərɪ, USA-uttal: ˈæfɛkt eller əˈfɛkt ˈθɪərɪ eller ˈθɪrɪ], discrete emotion theory [dɪˈskriːt ɪˈməʊʃn ˈθɪərɪ, USA-uttal: dɪˈskriːt iˈmoʊʃən ˈθɪərɪ eller ˈθɪrɪ]
Vanligen avses med denna term en teori om känslolivet som framställdes på 1960-talet av den amerikanske psykologen Silvan Tomkins (1911-1991) och som blivit alltmer accepterad från 1990-talet.
Egentligen är det en term som ska kunna gälla vilken känsloteori som helst. Förklaringen till att det är just Tomkins teori som man ofta avser med "affektteorin", "känsloteorin" (i bestämd form), är troligen att den kom i samband med ett nyvaknat intresse för känslolivet i den akademiska psykologin.
Det ledde till ett accepterande, speciellt inom psykoterapin, av att inte bara djur utan även människor har känsloreaktioner med en biologisk och genetisk grund. Det nya synsättet kunde också lätt förenas med grundtankar i Ainsworths anknytningsteori.
Tomkins epokgörande framställningar om människans grundläggande känslor kom också vid en tid då man inom psykologin började använda ordet affekt i stället för eller jämsides med ordet emotion, med (som hos Tomkins) eller utan åtskillnad i betydelsen.
Det förekommer att man räknar affektteorin ("känsloteorin") som en del eller gren av psykoanalysen eller som en moderniserad psykodynamisk teori. Det hänger samman med att den kom att spela stor roll bland annat i affektfokuserad psykoterapi och anknytningsteori.
Mer information om en mer generell betydelse av ordet 'känsloteori' finns i artikeln i detta lexikon om känsloteorier.
Relaterade sökord: affekt, affektfokuserad psykoterapi, affektiva vändningen, emotion, grundaffekt, kategoriaffekt, känsla, känsloteori, Silvan Tomkins, skript, vitalitet.
["emotion","affektfokuserad psykoterapi","anknytningsteori","psykoterapin","känsla","biologisk","känsloteorier","genetisk","psykoanalysen","grundaffekt","beteendeterapi","psykodynamisk","affektiva vändningen","skript","kategoriaffekt","vitalitet","Silvan Tomkins","affekt","känsloteori"]