Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "aggression":
aggression
aggression [əˈɡrɛʃən]
Ett ord med skiftande betydelse
I olika framställningar definierar man aggression på olika sätt. Man har räknat ända upp till 250 olika definitioner av begreppet i psykologisk och biologisk litteratur.
Man kan få viss hjälp att komma till rätta med denna mångfald definitioner genom att använda tankeschemat "ord - typer av fenomen - begrepp" på följande sätt:
- ord: "aggression" är ett ord (en psykologisk och biologisk term) som används om delvis olika typer av fenomen
- typer av fenomen: som har det gemensamma att det handlar om beteende, sätt att uppfatta sig själv och omvärlden, motiv, attityder, värderingar inriktade på att skada, dominera eller hota i situationer av självhävdelse, angrepp eller försvar.
- begrepp: därmed blir skada, dominera, hota nyckelord i det begrepp som man använder när man sorterar psykologiska, politiska och sociala fenomen och räknar somliga men inte andra som "aggression".
Rent psykologiskt och neurobiologiskt kan de vara olika till sin natur vilket gör att man bör gå vidare och se vad som skiljer olika typer av aggression från varandra. Det kan då visa sig svårt, för att inte säga olämpligt, att försöka formulera psykologiska, sociologiska och psykiatriska teorier och hypoteser som gäller aggression i allmänhet.
Aggressionens riktning
Aggression kan vara riktad a) utåt eller b) inåt mot den egna personen eller gruppen som när det gäller självdestruktivt beteende.
Positiv aggression i nutida samhällen
I amerikanskt och även svenskt språkbruk används orden aggressiv och aggressivitet även om framåtanda. Denna innebörd har kommit in i svenskan via sporten där man uppmuntrar "aggressiv stil", till exempel i slalom (djärv, risktagande åkning) och i USA i medicinsk vård och behandling (inriktad på drastiska behandlingsmetoder).
Incitament till aggression
Känsloreaktioner som ilska, hat och förakt är i sig själva inte former av aggression utan vanligt förekommande incitament för aggression. Ilskan i sig själv är känslan av att bli kränkt eller att någon eller något som man sympatiserar med blivit kränkt och lika lite som förakt i sig själv en aggression. Denna distinktion upprätthålls dock inte alltid. Är det förmågan att uppleva vrede som hämmats eller är det förmågan att ge uttryck för den, när man talar om aggressionshämning?
Aggression och aggressivitet
Aggression är en beteckning på själva inriktningen av handlingar, tankar och motiv. Aggressivitet är det uttryck som en sådan inriktning kan ta sig i handlingar, tankar, känslor och ord i form av våld eller hotfulla åtbörder eller ord.
Aggressionens etiska, sociala och juridiska aspekter
Vissa former av aggression betraktas som socialt, etiskt och rättsligt oacceptabla, varierande från tid till annan och mellan olika kulturer som till exempel sadism, mobbning, vandalism, våldtäkt, misshandel, utpressning, sexuellt utnyttjande, tortyr och liknande. Vissa av dessa och en del andra former av aggression kan vara uttryck för psykisk ohälsa, till exempel självskadebeteende och självmordsbeteende, men kan också ha en bakgrund i ett samhälles religiösa och kulturella normer.
Aggressionens fysiologi
Hos ryggradsdjur spelar hormonerna stor roll för reglering av de processer i det limbiska systemet och hjärnbarken som reglerar de aggressiva reaktionsmönstren och som upplevs i form av mer eller mindre komplexa känslor och motiv. Sålunda spelar androgenerna, de manliga könshormonerna, speciellt testosteron, stor roll för utlösning av revir- och dominansbeteende. Idrottsmän som dopat sig med anabola steroider kan drabbas av våldsamma raseriutbrott. Det hormon från hypofysen som reglerar produktionen av kvinnliga könshormoner, luteiniseringshormonet (LH), aktiverar (tillsammans med könshormonerna) nervsystemet att hålla individen beredd att försvara sin ställning och sitt revir.
I nutida neurovetenskaplig forskning har man kunnat fastställa att djurs och människors hjärnor genom tolkning av sinnesintryck och föreställningar försätter kroppen i beredskap för aggressivt beteende. De nervsignaler som går vidare från de kroppsliga organen tillbaka till hjärnan spelar stor roll för upplevelsen och den fortsatta bearbetningen och utformningen av individens sätt att reagera och agera i den aktuella situationen.
Hos många djur och speciellt hos människan spelar lärande och socialt samspel stor roll för hur en individ eller grupp hanterar aggression beroende på omständigheterna, mycket i enlighet med de teorier som framställts inom behaviorism, psykoanalys och kognitiv psykologi.
Behavioristisk teori om aggression
En av de behavioristiska teorierna om aggression är känd under namnet frustrations-aggressions-hypotesen. Den framställdes år 1939 av John Dollard (1900-1980) och dennes medarbetare. Enligt dem är aggressiva handlingar ett resultat av frustration (motgång, besvikelse). Albert Bandura (1925-2021) invände mot denna teori att den alltför mycket betonade aggression som en icke-inlärd reaktion på frustration. Enligt Banduras sociala inlärningsteori och senare hans socialkognitivism lär vi oss beteenden beroende på om vi märker att de har gynnsamma eller ogynnsamma konsekvenser. Frustration är sålunda inte nödvändig för inlärning av aggressiva reaktionsmönster. Utformning, intensitet och inriktning av de aggressiva beteendena styrs enligt honom av lärande.
Aggression i psykoanalytisk teori
Sigmund Freud (1856-1939) tillbakavisade i början teorin att aggressiviteten är en medfödd drift som har en avgörande betydelse för personlighetsutvecklingen, en tanke som framfördes 1908 av Alfred Adler (1870-1937). Omkring 1920 bestämde sig dock Freud för att betrakta allt destruktivt beteende som ett uttryck för en grundläggande dödsdrift som komplement till livsdriften, eros. Dödsdriften söndrar och upplöser det som livsdriften förenat till levande organismer. Denna energi verkar såväl destruktivt som självdestruktivt.
I senare psykodynamisk teori har man framför allt tagit fasta på de effekter som hämmad aggressionsdrift kan få. Aggressivitet som en del människor har svårt att hålla under kontroll kan de söka bemästra med skygghet och distansering eller muskelspänningar.
I objektrelationsteori är aggressiviteten en grundläggande drift som i konkurrens med livsdriften åstadkommer en klyvning av det första objektet (i form av enågot oklart uppfattat att förhålla sig till) som barnet söker upprätta en relation till, modern eller annan vårdnadsgivare. Denna framstår då som på en gång god och ond. Mer om detta finns i artikeln kleiniansk teori i detta lexikon.
Kognitiv teori om aggression
Enligt kognitiv teori förklaras reaktioner och handlingar av hur situationer eller handlingar tolkas. En handling kan exempelvis uppfattas som orättmätig, felaktig, lagstridig, omoralisk eller liknande. Denna kognitiva process ger upphov till ilska, som i sin tur kan leda till aggressivt beteende på hur situationen och den egna förmågan tolkas av personen.
Aggression i evolutionspsykologiskt perspektiv
Aggressiva reaktioner av olika slag och med olika funktion har i ett evolutionspsykologiskt och utvecklingsbiologiskt perspektiv blivit en del av många arters natur. Förmågan att reagera aggressivt ökat individens chanser att klara sig i konkurrensen med andra individer och hos samhällsbildande djur som människan att klara sig och fortplanta sig i konkurrens med andra grupper och arter.
Sammanfattning
Även om vi använder samma ord som aggression, aggressivitet och aggressiv framstår det alltså med allt tydlighet att aggression är ett ord som används om olika psykobiologiska funktioner och olika neurofysiologiska processer:
- revirkamp,
- försvarsaggression,
- revansch,
- hämnd,
- moralisk och rättslig aggression i form av ogillanden, bestraffningar, exkludering osv och i samband med uppfostran och undervisning,
- skuld, skam och ånger som en typ av aggression mot det egna jaget,
- rituellt våld,
- bärsärkagång,
- spel och tävlingar,
- mobbning och förföljelse,
- sexuell aggression (bl a i form av sadism),
- vandalism,
- underhållningsvåld m fl.
Aggression och aggressivitet har därför i mänsklighetens historia betraktats både som något gott (i olika former av kamp) och som något ont (vid kränkningar mot gruppmedlemmar eller - i mer avancerad etik - mot våra artfränder och levande varelser överhuvudtaget).
Relaterade sökord:
aggressivitet, agonistiskt beteende, antiaggressiv karaktär, Freuds driftlära, grundaffekt, hat, impulskontrollstörning, kränkning, mikroaggression, raseri, Wilhelm Reich, revir, somatisk markör, Spielrein. status, vrede, våld.
Etymologi:
Latin: aggressio {uttal: aggress´iå} 'ansats', 'början', 'angrepp', 'anfall': av verbet aggredi {uttal: agg´reddi} 'vända sig till någon', 'angripa', 'anfalla': av ad 'till' och gradi {uttal: gradd´i} 'gå'.
["mobbning","sociologiska","psykiatriska","hormonerna","hypofysen","testosteron","klyvning>>splitting","sinnesintryck","föreställningar","neurovetenskaplig","dominansbeteende>>social dominans","teorier","hypoteser","sexuellt utnyttjande","självmordsbeteende>>suicid","sadism","grundaffekt","impulskontrollstörning","hormon","raseri","mikroaggression","vrede","dödsdrift","hat","kränkning","Freuds driftlära","kleiniansk teori","limbiska systemet","androgener","antiaggressiv karaktär","anabola steroider","frustrations-aggressions-hypotesen","John Dollard","Albert Bandura","socialkognitivism","psykisk ohälsa","social inlärningsteori","Sigmund Freud","objektrelationsteori","livsdriften","Alfred Adler","etik","behaviorism","psykoanalys","kognitiv","Spielrein","Wilhelm Reich","psykodynamisk","agonistiskt beteende","utvecklingsbiologiskt>>darwinism","bearbetningen","revir","somatisk markör","status","våld","självskadebeteende","begrepp","självdestruktivt beteende","aggressivitet","incitament","Frustration","evolutionspsykologiskt","frustration","känslor","motiv"]