Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "aktionslärande":

• action learning, AL

  action learning [ˈækʃn ˈlɜːnɪŋ]

  Engelskspråkig term för sådant lärande som sker genom att kursdeltagarna försätts i situationer där de lär sig genom att själva utföra sådana uppgifter som lärandet avser och som kan öka eller fördjupa deras kunskap.

  Modellen introducerades av Reginald W. Revans (1907-2003), som i tur och ordning var forskare i astronomi vid Cambridgeuniversitetet, pedagogisk konsult vid gruvbolagen i England och Wales, skolinspektör i Essex och professor i management i Manchester. Han var dessutom känd som internationell stjärna i längdhopp.

  På 1940-talet formulerade han principerna för action learning. Det är en modell för kompetensutveckling grundad på insikten att lärande bäst sker genom direkt erfarenhet i konkreta situationer, så kallat experientiellt lärande (eng: experiential learning; av experience erfarenhet).

  Lärandet ska ske tillsammans med andra som engagerar sig i det problem som en av deltagarna tar med sig till gruppsammankomsterna.
  

  Han knöt här an till teorin om sociotekniska system.

  På 1970- och 1980-talen reste han runt i världen och spred sina idéer om att det är varje enskild person som själv måste tillägna sig ny kunskap och kompetens genom konfrontation med verkligheten och inte få färdig kunskap från experter.
  

  Själv var han ideologiskt förankrad i tanken att grupper som lär genom ifrågasättande (Q för questioning) bör fungera helt självstyrt (eng: self-managed action learning), utan någon action learning coach.

  På 1970- och 1980-talen tog man fasta på den här modellen på många håll i världen bland annat vid ett institut i Lund som tog namnet Management in Lund (MiL).
  

  I ett nära samarbete mellan MIL, London Business School och Ashbridge Management College i England och LIM, Leadership in International Management, i USA vidareutvecklades i den tidens anda Revans modell med fokus på reflektion och alternativseende (växling av synvinklar och perspektiv) samt samarbete i team.
  

  De kallade den nya modellen för ARL, Action Reflection Learning. Liksom i problembaserat lärande, PBL, införde de
  

  • rollen av tutor i form av en grupphandledare (project team advisor) som senare fick den mer tidsenliga benämningen lärcoach (learning coach eller action learning coach),
  • problem som skulle gälla för gruppen som helhet och inte bara för en av deltagarna som problemägare.

  Stor vikt kom att läggas vid

  • reflektion som öppnar nya perspektiv genom nya vinklingar,
  • självkännedom och självmedvetenhet (self-awareness) som ger insikt i hur man själv fungerar i relation till andra och uppfattas av dem,
  • tyst kunskap (tacit knowledge), ett begrepp som riktar uppmärksamheten på hur vi kan lära oss att fungera rationellt och funktionellt med hjälp av inarbetad kunskap som vi inte är medvetna om,
  • samspel i gruppen som både stärker vanligt lärande och ger erfarenhet av organisatoriskt lärande, det vill säga av hur arbetslaget kan komma på och utveckla nya sätt för konstruktiv samverkan.

  Det som från 1990-talet kallas action learning på olika håll i världen har stora likheter med lundamodellen action reflection learning.
  

  Relaterade sökord: casemetodik, EPA, framing, Kolbs inlärningsteori, organisatoriskt lärande, paradigm, problembaserat lärande.

  ["Kolbs inlärningsteori","organisatoriskt lärande","problembaserat lärande","kompetensutveckling","management","paradigm","tutor","sociotekniska","experientiellt lärande","självkännedom","experientiell","casemetodik","EPA","reflektion","tyst kunskap","insikt","självstyrt","alternativseende","självmedvetenhet","kunskap","kompetens","lärande","team","framing","perspektiv","erfarenhet"]

• aktionslärande