Latin: agere {uttal: agg´ere} 'göra', 'handla', 'åstadkomma' + potentia {uttal: påttent´ia} 'makt', av posse {uttal: påssé} 'kunna´; "skillnad i elektrisk potential" är lika med "elektrisk spänning".
1. Spänningsskillnad mellan den elektriska laddningen på en nerv- eller muskelcells in- och utsida. Ordet potential anger att det är fråga om en möjlighet, en förmåga, att åstadkomma aktivitet (eng: action).
Aktivitet åstadkoms genom att den starkare spänningen på nervens eller muskeltrådens utsida (vilopotential) blixtsnabbt depolariseras. Då blir spänningen i själva utlösningsögonblicket starkare på insidan.
I fråga om nervceller är det i axoner (den utåtledande tråden från cellkärnan) som den elektriska spänningen finns som en potential för aktivitet. Det sker i form av en utåtledande signal till mottagande cellers dendriter.
För en sådan depolarisation krävs en viss styrka hos retningen. Har väl detta tröskelvärde uppnåtts reagerar nerven eller muskelcellen med hela sin aktionspotential (som varierar med graden av uttröttning).
Detta att urladdning inte alls sker om retningen är svagare än tröskelvärdet och att den sker med all befintlig spänningsskillnad när impulsen väl utlöses kallas allt-eller-intet-lagen, allt-eller-intet-principen (eng: all-or-none law, all-or-none principle).
2. Med aktionspotentialer avses numera vanligen (fast oegentligt) antingen a. de upprepade urladdningarna, och med en aktionspotential b. en enstaka urladdning, då en impuls leds genom en nervtråd eller muskelfiber, alltså själva den elektriska aktiviteten i en nerv- eller muskelcell när denna leder en impuls.
Termen aktionspotential får då betydelsen "aktionsström".
Relaterat sökord: potential.
Om Psykologiguiden