Logisk självklarhet
Ett påstående som är sant därför att det ingår i ett logiskt system, till exempel påståendena att 3+2 är 5, 3x2 är 6, 3-2 är 1. Sådana omdömens sanning kan avgöras genom att man prövar om de stämmer med det system som de ingår i.
Syntetiska omdömen
Motsatsen är syntetiskt omdöme. Ett sådant bygger på observationer, till exempel att det ligger tre äpplen och två plommon på bordet.
Att det då blir 5 frukter på bordet är ett analytiskt omdöme eftersom vi räknar både äpplen och plommon som frukter (enligt ett sorteringssystem som vi kommit överens om).
Syntetiska omdömen apriori
Den kritiska frågan för den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) var om det kan finnas syntetiska omdömen som är lika självklara som de analytiska.
De skulle i å fall följa av vårt psykes sätt att fungera (vara "aprioriska" som han uttryckte det), som att rummet har tre dimensioner, att händelser kommer före och efter varandra, att vi skiljer mellan föremål och deras egenskaper och så vidare.
Syntetiska omdömen apriori konstruerar på nämnda sätt vår verklighet utifrån vårt förstånds sätt hantera information.
De visar att vi inte kan komma åt sanningen om tillvaron i sig själv (tinget i sig).
Men de visar samtidigt att vårt psyke gestaltar den värld som vi lever i. En insikt som gav upphov till den tyska idealistiska filosofin i början av 1800-talet med namn som Friedrich Hegel och Johann Gottlieb Fichte.
Därav intresset för distinktionen mellan analytiska och syntetiska omdömen och mellan aprioriska och aposterioriska (erfarenhetsbaserade) omdömen.
Relaterade sökord: a priori, gestaltpsykologi, konstruktivism, rationalism.
["a priori","konstruktivism","rationalism","Immanuel Kant","filosofen","gestaltpsykologi","Friedrich Hegel","Johann Gottlieb Fichte","idealitiska","filosofin"]