Av latinets ord för psyke animus {uttal: ann´imuss} med bibetydelser som modig, rationell, klok, modig och av femininformen anima {uttal: ann´imma} som står för känsla, passion, begär, vrede, även för levande varelse (vilket gett ordet 'animal' (eng: animal).
Det engelskspråkiga ordet animus används i tre betydelser:
1. animositet, fientlighet, avsky,
2. motiv, avsikt, syfte,
3. manlig princip i kvinnors psyke, se nedan.
Animus och anima i Carl Gustav Jungs psykologi
I den psykologiska teori som utformades i början av 1900-talet av den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) och som aktualiserats i vår tid, står "animus" hos kvinnor och "anima" hos män för omedvetna föreställningar om det motsatta könet.
I religion och kulturliv står sålunda Eva i den israeliska skapelseberättelsen för kvinnan som livspartner, Maria i Nya Testamentet för det dygdiga och överjordiska, vampen för det erotiskt lockande. På motsvarande sätt finns den tappre hjälten, den musicerande faunen och den kloke företagaren eller politikern som uttryck för "animus" i kvinnors psyke.
"Animus" och "anima" är arketyper och ingår i skuggan i mäns och kvinnors själsliv. I Jungs teori och i nutida jungiansk psykologi och psykoterapi innebär detta att män och kvinnor under en livslång process har uppgiften att komma till rätta med dessa föreställningar i det kollektivt omedvetna i det egna självet och få dem att stämma med det medvetna delarna av psyket.
Relaterade sökord: arketyp, individuation, transpersonell.
["skuggan","Carl Gustav Jung","arketyper","kollektivt omedvetna","individuation","transpersonell"]