Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "anknytning":

• anknytning

  attachment [əˈtætʃmənt], bonding [ˈbɒndɪŋ], affiliation [əˌfɪliˈeɪʃn]

  1. Eng: affiliation. Förtrolig kontakt med annan eller andra personer. Att söka sådan kontakt i svåra situationer räknas som ett exempel på konstruktiv copingstrategi. Se under coping.
  

  David McClelland (1917-1998) kom i sin forskning fram till att behovet av nära och förtrolig kontakt med andra (N-Affil, som står för need for affiliation) är ett av människans grundläggande behov.

  2. Eng: attachment. Tillgiven bindning. Uppkomst eller förekomst av emotionella band mellan ett barn och en person (vanligen spädbarn och förälder eller annan vuxen) som barnet fäster sig vid (eng: child-caregiver attachment). Termen lanserades av den engelske psykoanalytikern John Bowlby (1907-1990) som beteckning på barnets biologiskt förprogrammerade benägenhet att "knyta an" emotionellt till en speciell person, vanligtvis modern, men om hon inte finns i barnets värld, en modersersättare.
  

  Anknytningsmönster

  Barns sätt att knyta an till föräldern har studerats av bland andra Mary Ainsworth (1913-1999), som skiljer mellan olika anknytningsstilar eller anknytningsmönster (eng: styles of attachment, attachment patterns, types of attachment): ett mönster av trygg anknytning och två olika mönster av otrygg anknytning (till exempel i form av att undvika nära kontakt eller i form av ett ängsligt-ambivalent beteende).

  En del barn reagerar motsägelsefullt och både närmar sig och undviker föräldern, intar en onaturlig kroppsställning och så vidare. Detta beteende kallas "mönster D", där D står för desorganiserat anknytningsmönster, desorienterat anknytningsmönster eller "dysfunktionell anknytning" (disorganized attachment eller disoriented attachment). En sådan orsakas av att föräldrarnas omtanke är villkorad ("Om du blir det barn som vi vill, så får du den omvårdnad du vill ha") och därmed inskränks till verkligt allvarliga situationer, eller överaktiveras genom att föräldrarna i alla möjliga situationer söker intensiv kontakt med barnet utan att detta själv har behov av sådan.

  Trygg anknytning hos ett ettårigt barn innebär bland annat att barnet aktivt utforskar ny omgivning när modern är närvarande och bara blir lätt oroad av korta separationer från modern. När modern kommer tillbaka välkomnas hon av barnet som då i många fall söker nära kroppskontakt med henne. Undersökningar av Ainsworth och andra tyder på att barnets anknytningsmönster (attachment pattern) starkt påverkas av moderns grad av lyhördhet för barnets signaler. Det utvecklas ömsesidiga inre arbetsmodeller.

  Främlingstestet

  Ainsworth har utformat en metod att bedöma barns anknytning till omvårdnadspersoner, "Främlingstestet", "främmandesituationen": the Strange Situation procedure eller the Strange Situation protocol, SSP, ofta kallad enbart the Strange Situation. Den består i att ett barn under 20 minuter placeras i ett för barnet okänt rum med en för barnet okänd person varvid föräldern går ut ur rummet. Har barnet en otrygg anknytning reagerar det undvikande eller ängsligt vid återföreningen med föräldern.

  Vuxenanknytning

  Fortsatt forskning har i hög grad kommit att gälla anknytningsmönster hos vuxna. Mer information finns i en separat artikel i detta lexikon om vuxenanknytning (eng: adult attachment).

  Attachment parenting

  Med den engelska termen attachment parenting (AP), "anknytningsfrämjande föräldraskap", avser man ett föräldraskap som främjar barns anknytning till föräldrarna. Utmärkande för ett sådant föräldraskap är att barnet själv reglerar den närhet och den frigörelse som det själv har behov av, till exempel att det under spädbarnstiden får dia när det är hungrigt, bärs av ena föräldern i stället för att läggas i vagn eller vagga när det känner behov av kroppskontakt, ligger hos den ena eller båda föräldrarna på natten osv.
  

  Indices of attachment: tecken på anknytning, indikatorer på anknytning.
  

  Relaterade sökord:
  

  anknytningssystem, AP, beroendeförhållande, beteendesystem, Harry Harlow, inre arbetsmodell, kontaktbehov, mentalisering, närhetsbehov, objektrelationsteori, prägling, relationistisk-psykodynamisk, relationell, samhörighet, trygghetscirkeln, utvecklingspsykologi.

  Etymologi:

  'Anknytning' är bildat av förstavelsen an- 'till' + fornsvenska 'knyta, ett fornsvenskt ord so går tillbaka på det urgermanska ordet knŭtian, som har ett ursprung i det urindoeuropeiska ordet nod- 'binda'.

  Attachment går via fornfranskan tillbaka på ett forngermanskt ord, 'stako', som på svenska och norska gett ordet 'stake', en påle som man fäster saker vid, bland annat husdjur. Ordet finns också i medeltidslatinets staca vilket på i fornfranskan ändrats så att förstavelsen at- uppkommit i engelskans attachment.
  

  ["närhetsbehov","David McClelland","trygghetscirkeln","beroendeförhållande","frågeformulär","prägling","John Bowlby","Mary Ainsworth","Harry Harlow","objektrelationsteori","utvecklingspsykologi","mentalisering","Adult Attachment Interview","Adult Attachment Projective, AAP","inre arbetsmodell","samhörighet","relationistisk-psykodynamisk","relationell","coping","anknytningsmönster","anknytningssystem","vuxenanknytning","kontaktbehov","beteendesystem","AP"]