Juridiskt, statsvetenskapligt, etiskt, filosofiskt, religiöst, psykiatriskt och psykologiskt begrepp med lite olika innebörd beroende på inom vilket område som ordet används.
Det har på senare tid också kommit att bli ett begrepp inom neurovetenskaperna, sedan man kunnat identifiera de områden i hjärnan där det nervfysiologiska underlaget finns för tankar, känslor och motivation som är kopplade till upplevelse av ansvar och till tolkningar av vad detta innebär.
Etisk aspekt mot den psykologiska och neurovetenskapliga
Problematiken med begreppet ansvar har sin grund i att det finns i två helt olika skilda dimensioner av vårt sätt att se och uppleva. Å ena sidan känner vi att det är vi själva som bedömer situationer, människor och händelser och utifrån det bestämmer oss för hur vi själva ska förhålla oss och agera. Det är där upplevelsen av ansvar finns: jagkänslan som är kopplad till det vi tänker, känner, vill och gör (se under självmedvetande).
Psykologi och neurovetenskap har en helt annan infallsvinkel. Psykologer och neuroforskare är i första hand ute efter att fastställa förutsättningar, processer och orsakssamband när det gäller tankar, känslor, motiv och handlingar. För dem blir jagupplevelse, fri vilja, känslor av ansvar och skuld något som ska förklaras mot en viss bakgrund och i enlighet med de lagar som gäller för psykiska och sociala processer. Ansvar och skuld blir här ansvarskänsla och skuldkänsla, som i sista hand kan föras tillbaka på hjärnans byggnad och sätt att fungera i individers relationer till varandra och de uppgörelser som sker i sociala sammanhang.
Växling och samband mellan de olika perspektiven
Det finns flera försök till lösning av detta problem. Ett sådant är att växla mellan de båda perspektiven. Individerna agerar som de gör enligt sina förutsättningar, rent psykologiskt och neurovetenskapligt. Samspelet mellan människor i grupperingar av olika slag och storlek sker med hjälp av känsloreaktioner av typen ansvarskänsla och skuldkänsla.
Växlar vi perspektiv till moral och etik, religion och juridik konstaterar vi hur vi talar om skuld, ansvar, straff och gottgörelse som något som angår oss, som något som finns där med starka värdeladdningar.
Vi kan då se motsatsen mellan de båda perspektiven som skenbar. Individerna har faktiskt ett ansvar mot varandra i socialt samspel, filosofiskt mot tillvaron som sådan och religiöst mot högre makter. Utifrån sin förmåga att bedöma (kognitivt), reagera med skuld- och skamkänslor (emotionellt, affektivt) och bestämma sig för eget sätt att handla (konativt och handlingsmässigt) fungerar individen mer eller mindre funktionellt och adekvat i sin livssituation. Etiskt och juridiskt föreligger då ansvar.
Psykiatriskt
Psykiatriskt och i viss mån inom psykoterapin är frågan om ansvar en fråga om hur mycket individens handlingsfrihet är begränsad och hämmad av psykisk ohälsa, av läkemedels- eller substansberoende.
Relaterade sökord: determinism, etik, indeterminism, moralpsykologi, personligt ansvar, skuld, skuldkänslor, sociala bedömningsteorin, vilja, värdering.
Etymologi:
Latin: respondere {uttal: respånde´re} 'svara', 'hålla måttet', 'stå till svars'.
["självmedvetande","indeterminism","substansberoende","determinism","perspektiv","moralpsykologi","skuldkänslor","skuld","sociala bedömningsteorin","värdering","vilja","psykisk störning","personligt ansvar","etik"]