Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "apperception":

• apperception

  apperception [ˌæpəˈsɛpʃən]

  En term med varierande betydelse

  'Apperception' är en term som använts i filosofin sedan antiken. Men det var först genom den tyske filosofen Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) som termen fick sin första mer stringenta definition och preciserade betydelse. Innebörden kom sedan att skifta i enlighet med olika filosofers och psykologers allmänna teori om människans kognition.

  I filosofin är apperception en funktion (se nedan) och termen saknar där pluralform, medan den i psykologin avser en typ av kognitiva akter eller processer som består i att allt nytt man får kontakt med och införlivas med tidigare erfarenhet och påverkas av denna.

  Leibniz användning av termen

  Leibniz använde termen apperception för att beteckna en process varigenom varseblivningar och föreställningar, vanliga, oreflekterade perceptioner, görs klart medvetna och genom reflektion leder till självmedvetande och upplevelse av jaget som en enhet, vilket då innefattar självmedvetande. Denna förmåga har endast människor, enligt Leibniz, tillsammans med den skapelsens totalitet som han kallade "Gud".

  Två typer av apperception i Kants filosofi

  Den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) skilde mellan

  • empirisk apperception: medvetande om egna tankar och sinnesupplevelser, själva medvetandet om dem alltså och om det egna jaget och
  • transcendental apperception: jagets för oss icke observerbara sätt att bearbeta sinnesintryck så att dessa blir begripliga för oss i form av varseblivningar och föreställningar, själva "jagaktiviteten" som sådan.

  Herbarts definition

  Filosofen, pedagogen och psykologen Friedrich Herbart (1776-1841), tysk liksom Leibniz och Kant, introducerade begreppet "apperceptionsmassa" (tyska: Apperzeptionsmasse, eng: apperceptive mass) som benämning på en ansamling av hophörande erfarenheter och föreställningar i vars och ens själsliv. Han uppfattade apperceptionen som en process som består i att bygga in nya föreställningar i en redan befintlig apperceptionsmassa av erfarenhet och kunskap.

  Starkare föreställningar appercipierar svagare och är därmed "appercipierande" i förhållande till de "appercipierade". Iakttagelser och tankar som inte stämmer med en stark apperceptionsmassa trängs bort. De kommer under medvetandets tröskel till det omedvetna. De kan dock vid ett senare tillfälle börja göra sig gällande och då komma över tröskeln igen. Antingen bildar de en ny kraftfull apperceptionsmassa eller uppgår i en som stämmer med deras innehåll.

  Apperception viljestyrd, association mekanisk

  Enligt den tyska psykologins portalfigur, Wilhelm Wundt (1832-1920), är associerandet mekaniskt medan apperceptionen är en logisk, av viljan styrd process som ökar klarheten och tydligheten i allt psykiskt (Wundts form av voluntarism).

  Apperceptioner som avslöjare av omedvetna teman

  Den amerikanske psykologen Henry Murray (1893-1988) gjorde apperception till ett centralt begrepp i samband med att han utvecklade sitt så kallade tematiska apperceptionstest (TAT).

  Genom att låta människor berätta om bilder sätts en apperceptionsprocess igång varigenom det som faktiskt uppfattas (percipieras) blir kompletterat med material från det omedvetna. Denna komplettering är enligt Murray en apperception, psykodynamisk till sin natur.

  Apperception som något som läggs till perceptioner

  I den fenomenologi som utformades i början av 1900-talet av den tyske filosofen Edmund Husserl är apperception ett sätt att uppfatta saker och ting som består i att tidigare erfarenhet läggs till aktuell perception. Den får därigenom sitt speciella innehåll och sin speciella mening.
  

  Relaterade sökord: gestaltseende, inre modell, konstruktivism, ontogenetisk princip, perceptgenes, perception, projektiv metod, tematiskt apperceptionstest, transcendental.
  

  Etymologi:
  

  Latin: ad- {uttal: add} 'till' + perceptio {uttal: perkept´iå} 'uppfattande', 'begripande'; av per- 'be-' + capere {uttal: kapp´ere} 'gripa', 'ta'. Förstavelsen ad- används för att ange att det är något som kommer till ut över själva uppfattandet.
  

  ["Kant","varseblivningar","föreställningar, vanliga","perceptioner","Herbart","självmedvetande","kognition","Gottfried Wilhelm Leibniz","kognition","Wundt","voluntarism","Murray","TAT","psykodynamisk","fenomenologi","Edmund Husserl","gestaltseende","inre modell","konstruktivism","ontogenetisk princip","perceptgenes","perception","projektiv metod","tematiskt apperceptionstest","transcendental"]