En på svenska äldre beteckning på psykologisk forskning och verksamhet kring problem i arbetslivet.
Arbetspsykologer är dock fortfarande beteckning på personer med specialistutbildning i arbetslivets psykologi, speciellt i den mån som de är inriktade på bedömning av arbetsuppgifter och enskilda personers lämplighet för olika typer av sådana.
Arbetslivspsykologer och företagspsykologer
Med inriktning på arbetslivet som helhet kallas psykologer som arbetar i organisationer (företag och anda verksamheter) arbetslivspsykologer eller företagspsykologer (business psychologists).
Förändringar i psykologrollen i arbetslivet
Innehållet i arbetspsykologi och arbetslivspsykologi har genomgått stora förändringar från slutet av 1800-talet till vår tid. De olika inriktningar som arbetspsykologin haft i vårt sekel kan kort anges med orden psykoteknik, grupp- och ledarskapspsykologi, ergonomi, organisationspsykologi och arbetslivets psykologi.
Psykoteknik
I slutet av 1800-talet började man få tillgång till metoder och resultat som gällde människors sätt att reagera på sinnesintryck och att svara med rörelser, t ex i experiment som gällde reaktionstid för ljus- och ljudsignaler. Hugo Münsterberg (1863-1916), som arbetade först i Tyskland och sedan i USA, kallade tillämpning av psykologi i det praktiska livet för psykoteknik, en term som i Sverige använts i första hand om arbetspsykologisk verksamhet. De arbetspsykologiska institutionerna i Göteborg och Stockholm kom därför att kallas psykotekniska institut. Man sysslade i stor utsträckning med anlagsprövningar för urval av lämplig personal till olika arbeten eller för studie- och yrkesvägledning.
Grupp- och ledarskapspsykologi
Under 1930-talet spreds intresset för gruppfenomen. Mest känd blev forskningen vid Western Electrics fabriker utanför Chicago. I slutet av 1930-talet kom resultat från Kurt Lewins (1890-1947) gruppdynamiska forskning vid Iowauniversitetet. Tillsammans med två lärjungar, Ronald Lippitt och Ralph White, visade han att grupper fungerar olika beroende på om de leds demokratiskt, auktoritärt eller enligt låt-gå-principer.
Ergonomi
Arbetspsykologi med ergonomisk inriktning är vetenskapen om anpassning av arbete och arbetsuppgifter till människan och anpassning av människan till arbetet. Denna disciplin har haft varierande namn, särskilt på engelska. Termer som human engineering, human factors psychology och engineering psychology har använts om den psykologiska sidan av det som mer allmänt kallas ergonomi.
Organisationspsykologi
När det gäller organisationspsykologin har dominerande frågor inom arbetspsykologin varit hur arbetsuppgifter och arbetsorganisation ska utformas för att främja den anställdes hälsa, välbefinnande, kompetensutveckling och inflytande över sin egen arbetssituation.
Relaterade sökord: arbetslivsinstitut, arbets- och miljömedicin, arbetsmiljöpsykologi, arbetspsykiatri, arbetslivets psykologi, arbets- och organisationspsykologi, arbetspsykologiskt test, arbetspsykologisk utredning, arbetsvetenskap, arbetssociologi, business psychology, organisationspsykologi, teknisk psykologi, vocational psychology.
["psykoteknik","ergonomi","arbets- och organisationspsykologi","organisationspsykologi","Münsterberg","arbetspsykiatri","Hawthorneundersökningarna","Mayo","Lewin","ledarskap","arbetslivsinstitut","arbetsmiljöpsykologi","arbetsvetenskap","teknisk psykologi","arbetssociologi","arbetslivets psykologi","arbetspsykologiskt test","business psychology","vocational psychology"]