Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "arketyp":

• arketyp

  archetype [ˈɑ:kɪtaɪp]

  1. Urtyp, till exempel Jeanne d'Arc som urtypen för kvinnlig hjälte, Faust som urtyp för oförvägen nydanare, Chaplin som luffaren som klarar svåra situationer och som den vanliga människan (the common man) i 1930-talets Amerika. Detta är en betydelse som finns i vardagsspråket utan referens till Jungs psykologi.

  2. Centralt begrepp i Carl Gustav Jungs (1975-1961) psykologi om grundläggande tankemönster som gör att vi uppfattar människor, händelser och situationer i enlighet med föreställningar om tillvaron som är så urgamla att de blivit en del av vår mänskliga natur. Hit hör sådana "begrepp" som hjälten, befriaren, frälsaren, hämnaren, martyren, vampen, modern, förföraren, labyrinten, evigheten, död och återuppståndelse, animus, anima, skuggan med flera.

  Termen hade kommit att användas på 1800-talet om vad man tänkte sig kunde vara sanna urbilder av hur olika djur och vi människor varit byggda rent kroppsligt, ett ursprung som därefter genom degeneration (nedbrytning) förvanskats.

  Carl Gustav Jung föreställde sig att det på ett liknande sätt kan ha funnits uppfattningar och tolkningar av tillvaron hos människor i tidigare stadier av vår arts utveckling som förlorat i kraft, speciellt i den västerländska kulturkretsen. De finns enligt honom kvar hos oss nutida i form av omedvetna arketyper som tar sig uttryck i myter, sagor, konst, religiösa föreställningar, upplevelser hos personer med psykisk sjukdom och inte minst i våra drömmar.

  Det som han tidigare hade kallat Urbilder och Urtyper eller Dominanter beslöt han sig år 1919 för att kalla 'arketyper' (vilka också fick en speciell betydelse i hans teori om det kollektivt omedvetna).

  Tanken är att vi liksom vi tycker djurungar och småbarn är "oemotståndligt söta", liksom vi har en inre förutsättning att bli förälskade och känna erotisk dragning till andra och liksom vi upplever alla våra grundläggande känslor, så bär vi på ärftliga anlag som gör att vår hjärna "instinktivt" (som Jung uttrycker det) tolkar tillvaron i sådana teman som han kallade arketyper, upplever dem i drömmar och skapar och förstår på ett omedvetet plan symboler som handlar om dem.

  Jung framställde också en hypotes om att de finns som en sorts urbilder (i form av virtuella bilder) i vårt själsliv, ingraverade i våra hjärnors vindlingar, så att vi lätt känner igen och känslomässigt upplever företeelser i verkliga livet i enlighet med den speciella känsloladdning varje arketyp har.
  

  Han knyter också an till den filosofiska uppfattning som kallas konstruktivism och tolkar då arketyperna som sätt att uppfatta och förstå den verklighet som vi lever i och som vi själva formar med hjälp av så kallade konstrukter, med Jungs term 'arketyper'.

  Dessa utgör egna element i psyket och kan därmed vara störande för jaget och medvetandet i vår nutida teknisk-rationella kultur.
  

  I psykoterapi, mentorssamtal och coaching kan människor få hjälp att hantera dem så att de blir en del av individens accepterade själv. Det är då vad Jung kallade en form av individuation.

  Relaterade sökord: animus, anima, arketypisk psykologi, konstruktivism, persona, skuggan, religionspsykologi, transpersonell psykologi.

  Etymologi: 'Arketyp' kommer från de grekiskans ἀρχέτυπον {uttal: arkhe´typpånn} 'modell', 'mönster', 'mall', till exempel ingravering på ett sigill. Det är en sammansättning av orden ἀρχή {uttal: arkhä´} 'ursprung' och τύπος {uttal: typp´påss} 'märke' (som uppstått av ett slag med ett verktyg), 'modell'.

  ["Carl Gustav Jung","psykoterapi","coaching","mentorssamtal","arketypisk psykologi","individuation","MBTI","symboler","virtuella","transpersonell psykologi","konstruktivism","skuggan","animus, anima","kollektivt omedvetna","persona","instinkt","konstrukter","religionspsykologi","själv"]