AI är den generella vetenskapen om intelligent beteende och allmänt tillämpliga metoder för att lösa olika problem. Den kallas även maskinintelligens (eng: machine intelligence), MI,
Som teknik syftar man med AI antingen att
- dubblera mänsklig intelligens genom att bortse från eller förneka skillnader mellan hjärna och dator, så kallad "stark AI" (eng: strong AI, full AI)
eller att
- simulera mänskligt sätt att tänka och att överskrida de mänskliga begränsningarna, till exempel i form av intelligenta datorprogram, så kallad "svag AI" (eng: weak AI, narrow AI).
Historisk bakgrund
I slutet av 1940-talet började forskare på olika håll i USA att skriva program för problemlösning med hjälp av datorer.
Från 1956 utvecklades AI till en vetenskap under ledning av den amerikanske ekonomen och beslutsteoretikern Herbert Simon (1916-2001). Den blev på kort tid ett forskningsområde med egna institutioner vid de större universiteten.
Två personer som starkt bidrog till vidareutvecklingen av AI var två forskare inom datavetenskap och kognitiv vetenskap, Allen Newell (1927-1992) och den som uppfann beteckningen "artificiell intelligens", John McCarthy (1927-2011),
Dataföretag, idustriföretag och försvarshögkvarter i industriländerna inrättade egna avdelningar för utveckling av vad man uppfattade som tänkande datorer.
På 1960-talet försökte man med datorerna imitera mänsklig problemlösning. Man utvecklade expertsystem: datorprogram som skulle kunna bearbeta information på samma sätt som experter inom till exempel medicin och teknik, vilket dock visade sig omöjligt med traditionella datorer.
Linjärt och parallellt tänkande
Det ur psykologisk synpunkt intressanta med AI-forskningen är att den visat att experter inte alltid tänker med argumenten ordnade i följd ("sekventiellt") utan med flera tankebanor parallellt som på olika sätt griper in i varandra (PDP = parallel distributed processing).
AI-forskningen kom därför på 1980-talet att präglas av forskning om neuronnät (neurala nät), vilka i analogi med AI och i motsats till naturliga neuronnät i djurs hjärnor numera kallas "artificiella neuronnät".
Konnektionism, situerad kognition
En på 1980-talet aktuell riktning inom forskning om artificiell intelligens och artificiella neuronnät var konnektionismen, senare kompletterad av teorin om situerad kognition eller embodied cognition.
Relaterade sökord: A-liv, arkitektur, kognitionsforskning, konnektionism, kreativitet, neurovetenskap, symbolsystemteori, Turings test.
["Simon","expertsystem","embodied kognition","neuronnät","konnektionismen","A-liv","arkitektur","kognitionsforskning","kreativitet","neurovetenskap","Turings test","symbolsystemteori","embodied kognition"]
Om Psykologiguiden