Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "artificiell intelligens, AI":

• artificiell intelligens, AI

  artificial intelligence [ˌɑ:tɪfɪʃəl ɪnˈtɛlɪdʒəns], AI [ˌeɪˈaɪ]

  1. Forskningen och vetenskapen om konstgjord kognitiv förmåga av den typ som kan åstadkommas i datorer och robotar.

  Det är denna betydelse som kom till uttryck i en av de definitioner som ges av [exturl:AAAI, American Association for Artificial Intelligence|https:// www.aaai.org/]:

  The scientific understanding of the mechanism’s underlying thought and intelligent behavior and their embodiment in machines. (Den vetenskapliga förståelsen av de mekanismer som ligger till grund för tänkande och intelligent beteende och hur dessa förkroppsligas i maskiner).
  

  2. AI är egenskapen hos ett dataprogram eller en dator att utföra uppgifter av samma typ som människor gör med sin kognitiva förmåga, exempelvis att se likheter och skillnader och dra slutsatser av givna fakta. Den kallas i denna betydelse av ordet även maskinintelligens (eng: machine intelligence), MI.

  Med en sådan typ av teknik syftar man med AI antingen till att

  • åstadkomma mänsklig intelligens genom att bortse från eller förneka skillnader mellan hjärna och dator, så kallad "stark AI" (eng: strong AI, full AI)

  eller att

  • simulera mänskligt sätt att tänka och att överskrida de mänskliga begränsningarna, till exempel i form av intelligenta datorprogram, så kallad "svag AI" (eng: weak AI, narrow AI).

  En svaghet hos datorer och robotar är att de inte kan fungera med emotionell intelligens och inte har andra motiv i sin nyttofunktion än den som människor lägger in i dem. De saknar moral och etik och kan bli redskap i människors strävan efter kontroll över andra som i digitalt avancerade städer i Kina.
  

  Historisk bakgrund

  I slutet av 1940-talet började forskare på olika håll i USA att skriva program för problemlösning med hjälp av datorer.

  Som upphovsman till själva den nya tekniken räknas den amerikanske matematikern John McCarthy (1927-2011), som också var expert inom det då nya området kognitionsvetenskap. Han presenterade termen och sin definition av artificiell intelligens på en konferens 1956 på Dartmouth College i New Hampshire, USA.

  De engelske matematikern Alan Turing (1912-1954) beskrev 1936 i en tidskriftsartikel en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, som kom att kallas Turingmaskin. Efter andra världskriget, år 1946, konstruerade han datorn ACE (automatic computing engine). Därav 1900-talsuttryck som 'datamaskin' och 'automatisk databehandling'. 

  Turing förutspådde att datorer skulle kunna bli så starka att man inte skulle kunna skilja ett samtal med en maskin från ett samtal med en människa, det så kallade turingtestet, något som till viss del blev verklighet i början av 2020-talet med generativ AI.

  På 1950-talet utvecklades AI till en vetenskap med starkt stöd av den amerikanske ekonomen och beslutsteoretikern Herbert Simon (1916-2001). Han och några forskare runt honom hade visioner om den nya teknikens oanade möjligheter.

  Som den egentlige upphovsmannen till AI räknas den amerikanske matematikern John McCarthy (1927-2011), som också var expert inom det då nya området kognitionsvetenskap. Han presenterade termen AI och sin definition av artificiell intelligens på en konferens 1956 på Dartmouth College i New Hampshire, USA, där Herbert Simon och Allen Newell (1927-1992) spelade en ledande roll.

  Den som uppfann beteckningen "artificiell intelligens" var John McCarthy (1927-2011).

  Forskningen tog ett stort steg framåt när den japanske dataforskaren Kunihiko Fukushima (f 1936) utvecklade det första flerskiktade neuronnätet under 1970-talet med konvolutionella lager (eng: convolutional layers), det vill säga vikta lager som genom bågformen delvis överlappar varandra. Denna teknik kallas 'faltning' eller 'konvolution' som bygger direkt på en typ av [exturl:matematisk operation|https://sv.wikipedia.org/wiki/Faltning].

  År 1979 grundade Newell American Association for Artificial Intelligence och var det första året föreningens ordförande.

  När mängden strukturerad och ostrukturerad data ökade till stordata (eng: big data) utvecklades på 1990-talet djupinlärning. En sådan äger rum i artificiella neuronnät med flera dolda lager (eng: hidden layers) mellan lagren för indata (input) och utdata (output).
  

  En av de forskare som starkt bidrog till utveckling av dessa neuronnät var nobelpristagaren 2024, engelsmannen Geoffrey Hinton (f 1947). Redan år 1986 hade han tillsammans med andra forskare utformat den teknik som kallas bakåtpropagering (eng: backpropagation), en teknik för sökning bakåt i neuoronnätverken.
  

  Djupinlärning gör det möjligt att samla in och bearbeta stora datamängder, inklusive ostrukturerad data. Begreppet artificiell intelligens, som på 1980-talet råkat i vanrykte, kom åter till heders och kom alltmer att skrivas och uttalas AI.

  AI blev på kort tid ett forskningsområde med egna institutioner vid de större universiteten. Men det skulle dröja till 1980-1990-talen innan man kom fram till något som liknade mänskligt tänkande.

  Det stora genombrottet för nutida AI kom i november 2022 med ChatGPT. Det var en händelse som kom att inleda en ny tidsepok. Dataåldern övergick i AI-eran eller AI-åldern.

  Psykologin påverkades genast starkt genom att man för olika AI-fenomen använder psykologiska termer från 1900-talet och genom att relationen mellan människa och artificiell intelligens får stor betydelse på alla områden. Mer information om detta finns i artiklar i detta lexikon med rubrikerna 'människa-datorinteraktion' och 'människa-maskin-system'.

  Det var när man kunde åstadkomma så kallad maskininlärning på 2010-talet och när man lyckades åstadkomma djuplärande som man fick förutsättning för tillkomsten av generativ AI i form av bland annat ChatGPT.
  

  Dataföretag, industriföretag och försvarshögkvarter i industriländerna inrättade egna avdelningar för utveckling av snabbtänkande datorer.

  På 1960-talet började man utveckla dataprogram med förmåga att imitera mänsklig problemlösning och kallade dem expertsystem. Syftet var att få dem att bearbeta information på samma sätt som experter inom till exempel medicin och teknik. Det visade sig dock omöjligt med traditionella datorer.

  Linjärt och parallellt tänkande

  Det ur psykologisk synpunkt intressanta med AI-forskningen är att den har visat att experter inte alltid tänker med argumenten ordnade i följd ("sekventiellt") utan med flera tankebanor parallellt som på olika sätt griper in i varandra (PDP = parallel distributed processing).
  

  AI-forskningen kom därför på 1980-talet att präglas av forskning om neuronnät (neurala nät, eng: neural networks), vilka i analogi med AI och i motsats till naturliga neuronnät i djurs hjärnor numera kallas "artificiella neuronnät".

  Konnektionism, situerad kognition, djupinlärning
  

  En på 1980-talet aktuell riktning inom forskning om artificiell intelligens och artificiella neuronnät var konnektionismen, senare kompletterad av teorin om situerad kognition eller embodied cognition. En särskild teknik med djupa neuronnät (eng: deep neural networks) har öppnat nya möjligheter för datorer att lösa problem och ge människor bättre underlag för beslutsfattande i svåröverskådliga situationer.

  Geoffrey Hinton (f 1947) räknas tillsammans med kanadensaren Yoshua Bengio (f 1964) och fransmannen Yann LeCun (f 1960) vara den store pionjären i utveckling av tekniken för djupinlärning. Tillsammans fick de 2018 Turingpriset, uppkallat efter den brittiske matematikern och datorteoretikern Alan M. Turing (1912-1954) som hävdade att om människor inte kan avgöra vilken dator som är kopplad till en AI-apparat och vilken som är kopplad till en expert, är detta enligt Turings test ett tecken på att AI-roboten har samma intelligens som en människa.

  AI-teknologi, AI-teknik (eng: AI technology): Teknik som används för uppbyggnad av datasystem som på ett kreativt sätt kan skapa text, bild, videor med mera.

  Generativ AI (eng: generative AI): artificiell intelligens som på beställning och en instruktion (prompt, Eng: AI prompt) kan göra skriftliga eller muntliga framställningar (AI-textgenerator), skapa bilder och videor (AI-bildgenerator) och musik (AI-musikgenerator) på grundval av i systemet inlagd information på liknande sätt som en mänsklig hjärnan är generativ (nyskapande, kreativ).

  Relaterade sökord: AGI, AI pin, A-liv, arkitektur, artificiellt visuellt system, beslutsstöd, bot, ChatGPT, datalager, djupinlärning,  kognitionsforskning, konnektionism, kreativitet, maskininlärning, neuronnät, neurovetenskap, Q* (Q star), symbolsystemteori, Turings test.
  

  Terminologi:

  Med 'artificiellt system' (eng: artificial system) menas ett dataprogram som fungerar med hjälp av artificiell intelligens, till exempel för att skapa bilder, text, musik och så vidare på artificiell (konstlad) väg.

  ["Herbert Simon","kognitiva förmåga","kognitiv förmåga","bottar","Alan Turing","teoretisk modell","datorprogram","simulera","Q star","moral","etik","datalager","expertsystem","konnektionism","beslutsfattande","kognitionsvetenskap","AI-textgenerator","AI-bildgenerator","AI-musikgenerator","emotionell intelligens","bakåtpropagering","embodied cognition","artificiellt visuellt system","stordata>>data","djupinlärning","situerad kognition","neuronnät","konnektionismen","maskininlärning","människa-datorinteraktion","människa-maskin-system","A-liv","arkitektur","kognitionsforskning","kognitiv vetenskap","kreativitet","kreativ","neurovetenskap","Turings test","symbolsystemteori","ChatGPT","beslutsstöd","AI pin","bot","intelligens","generativ AI","generativ","AGI","Q*"]