Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "artificiell intelligens, AI":

• artificiell intelligens, AI

  artificial intelligence [ˌɑ:tɪfɪʃəl ɪnˈtɛlɪdʒəns], AI [ˌeɪˈaɪ]

  1. Forskningen och vetenskapen om konstgjord kognitiv förmåga av den typ som kan åstadkommas i datorer och robotar.

  Det är denna betydelse som kommer till uttryck i en av de definitioner som ges av [exturl:AAAI, American Association for Artificial Intelligence|https:// www.aaai.org/]:

  The scientific understanding of the mechanism’s underlying thought and intelligent behavior and their embodiment in machines. (Den vetenskapliga förståelsen av de mekanismer som ligger till grund för tänkande och intelligent beteende och hur dessa förkroppsligas i maskiner.)
  

  2. AI är egenskapen hos ett dataprogram eller en dator att utföra uppgifter av samma typ som människor gör med sin kognitiva förmåga, exempelvis att se likheter och skillnader och dra slutsatser av givna fakta. Den kallas i denna betydelse av ordet även maskinintelligens (eng: machine intelligence), MI.

  Med en sådan typ av teknik syftar man med AI antingen till att

  • åstadkomma mänsklig intelligens genom att bortse från eller förneka skillnader mellan hjärna och dator, så kallad "stark AI" (eng: strong AI, full AI)

  eller att

  • simulera mänskligt sätt att tänka och att överskrida de mänskliga begränsningarna, till exempel i form av intelligenta datorprogram, så kallad "svag AI" (eng: weak AI, narrow AI).

  AI har under 2000 genomgått en enorm utveckling genom att man börjat använda metoder som gör att programmen på egen hand kan lära sig nya sätt att bearbeta data. Det har gjort att allt fler forskare och användare bekänner sig till tron på en stark AI. De ser framför sig en tid med fritt rörliga maskiner som har människors intellektuella förmåga. Dagens robotar och bottar ger enligt dem bara en föraning om den framtida utvecklingen.

  En svaghet hos datorer och robotar är att de inte kan fungera med emotionell intelligens och inte har andra motiv i sin nyttofunktion än den som människor lägger in i dem. De saknar moral och etik och kan bli redskap i människors strävan efter kontroll över andra som i digitalt avancerade städer i Kina.
  

  Historisk bakgrund

  I slutet av 1940-talet började forskare på olika håll i USA att skriva program för problemlösning med hjälp av datorer.

  Från 1956 utvecklades AI till en vetenskap under ledning av den amerikanske ekonomen och beslutsteoretikern Herbert Simon (1916-2001). AI blev på kort tid ett forskningsområde med egna institutioner vid de större universiteten.
  

  Personer som starkt bidrog till vidareutvecklingen av AI var två forskare inom datavetenskap och kognitiv vetenskap, Allen Newell (1927-1992) och den som uppfann beteckningen "artificiell intelligens", John McCarthy (1927-2011).

  Dataföretag, industriföretag och försvarshögkvarter i industriländerna inrättade egna avdelningar för utveckling av snabbtänkande datorer.

  På 1960-talet började man utveckla dataprogram med förmåga att imitera mänsklig problemlösning och kallade dem expertsystem. Syftet var att få dem att bearbeta information på samma sätt som experter inom till exempel medicin och teknik. Det visade sig dock omöjligt med traditionella datorer.

  Linjärt och parallellt tänkande

  Det ur psykologisk synpunkt intressanta med AI-forskningen är att den har visat att experter inte alltid tänker med argumenten ordnade i följd ("sekventiellt") utan med flera tankebanor parallellt som på olika sätt griper in i varandra (PDP = parallel distributed processing).
  

  AI-forskningen kom därför på 1980-talet att präglas av forskning om neuronnät (neurala nät, eng: neural networks), vilka i analogi med AI och i motsats till naturliga neuronnät i djurs hjärnor numera kallas "artificiella neuronnät".

  Konnektionism, situerad kognition, djupinlärning
  

  En på 1980-talet aktuell riktning inom forskning om artificiell intelligens och artificiella neuronnät var konnektionismen, senare kompletterad av teorin om situerad kognition eller embodied cognition. En särskild teknik med djupa neuronnät (eng: deep neural networks) har öppnat nya möjligheter för datorer att lösa problem och ge människor bättre underlag för beslutsfattande i svåröverskådliga situationer.

  Relaterade sökord: A-liv, arkitektur, artificiellt visuellt system, beslutsstöd, bot, datalager, djupinlärning, kognitionsforskning, konnektionism, kreativitet, maskininlärning, neuronnät, neurovetenskap, symbolsystemteori, Turings test.

  ["Herbert Simon","kognitiva förmåga","kognitiv förmåga","bottar","simulera","moral","etik","datalager","expertsystem","konnektionism","beslutsfattande","emotionell intelligens","embodied cognition","artificiellt visuellt system","djupinlärning","situerad kognition","neuronnät","konnektionismen","maskininlärning","neuronnät","A-liv","arkitektur","kognitionsforskning","kognitiv vetenskap","kreativitet","neurovetenskap","Turings test","symbolsystemteori","beslutsstöd","bot","intelligens"]