Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "attityd":

• attityd

  attitude [ˈætɪtju:d, USA-uttal: ˈætəˌtud; ˈætəˌtjud]

  Olika betydelser
  

  1.a. Med termen 'attityd' avses i modern psykologi en inställning till något (eng: evaluating something with favor or disfavor). b. Mer allmänt har den också betydelsen förhållningssätt, till exempel i uttryck som kritisk attityd, vetenskaplig attityd, accepterande attityd, abstrakt och konkret attityd.
  

  På engelska används ordet omväxlande med ord som opinion och belief. Vanligen avses allmänt spridd attityd eller åsikt, medan ordet judgement/judgment används om enskildas bedömning av något.

  2. I slutet av 1800-talet hade ordet delvis en annan betydelse. Sålunda använde Charles Darwin (1809-1882) ordet attityd om de yttre hållningar och minspel som djur och människor uttrycker sina känslor med. Man kan sålunda se på en varelse när den är rädd, uppretad, aggressiv, föraktfull, stolt, överlägsen, ödmjuk, undfallande osv. Även den amerikanske filosofen och psykologen George Herbert Mead använde ordet i denna betydelse.

  3. Attityd fick ytterligare en betydelse när psykologen Adhémar Gelb och neurologen Kurt Goldstein åren kring 1920 bestämde sig för att använda ordet som en term för en mycket speciell funktion i hjärnan och psyket: ett övergripande sätt att se på omvärlden och de egna reaktionerna på den. Enligt dem finns det två sådana sätt att uppfatta och uppleva såväl yttre som inre verklighet. Vi är inte medvetna om dem medan vi är inne i dem. Men vi kan i efterhand konstatera vilket sätt som vi använt eller som dominerat.

  Det ena är det konkreta, individuella, åskådliga: att vara helt inriktad på enskilda människor, djur, ting, växter, tankar, föreställningar, drömmar osv när vi har en direktupplevelse av dem eller tänker på dem.

  Det andra sättet är det abstraherande. Vi intar då, som de uttryckte det, en abstrakt attityd, ser saker och ting som representanter för hela kategorier av fenomen. Vi jämför och bedömer, ser oss själva som subjekt och det uppfattade som objekt. Vi vänder och vrider på saker och ting och ser dem ur olika perspektiv.

  Det som var av speciellt intresse för Gelb och Goldstein var hur skallskador inverkar på vår förmåga att växla mellan konkret och abstrakt attityd.

  4. Den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) använde ordet Einstellung om det som i översättningar till engelska av hans verk översätts med ordet attitude: "beredskap hos psyket att agera eller reagera i viss riktning". Vad han främst avsåg var "medvetandets allmänna inställning" (eng: the general attitude of consciousness, tyska: die allgemeine Einstellung des Bewusstseins) i form av extroversion och introversion, vilka han dock också betecknade som zwei Mechanismen der Extra- und der Introversion, "två mekanismer för extra- och introversion".
  

  5. Vardaglig betydelse i nutidssvenska av ordet 'attityd': öppen och självsäker stil, tydlighet i sättet att vara och uttala sig. En potatis kan i reklam beskrivas som "en knöl med attityd" i just denna betydelse av ordet.
  

  En första studie av attitydbildning (eng: attitude formation)

  Den nya betydelsen "inställning till något" hade den äldre betydelsen hos Darwin och Mead till utgångspunkt. Våra inställningar (attityder) innehåller ett starkt moment av bedömning, ställningstagande och beredskap att handla i viss riktning.

  I en studie som chicagopsykologerna William I. Thomas (1863-1947) och Florian Znaniecki (1882-1958) gjorde av polska immigranters upplevelse av sin situation i sitt gamla hemland, och hur de upplevde sin situation i Chicago, publicerad 1918, kom de fram till att det som människor är medvetna om, vad de uppfattar, minns, tänker, känner och så vidare kan fångas in i begreppet attityd.

  De definierade attityd som "en process i individens medvetande som bestämmer verklig eller möjlig aktivitet i sociala sammanhang". Allt vi tänker och känner medför beredskap att handla, att agera eller reagera. Det är här kopplingen till hållning i Darwins betydelse finns.

  Formuleringen anger att de utgick ifrån att attityder bildas genom social påverkan i ett socialt samspel. Därför kunde de definiera hela socialpsykologin som "vetenskapen om attityder". Studier av människors föreställningar om vad som är bra och dåligt skulle ske genom kartläggning av människors sätt att uppfatta saker och ting och förhålla sig till dem enligt de värderingar som finns i samhället (social values).

  Thomas har blivit känd i psykologins historia genom att han gjorde tillägget att man också måste ta reda på hur var och en "uppfattar sin situation". Vi har här en ansats till en fenomenologisk psykologi. Mer om detta finns under sökordet thomasteoremet.

  Förhoppningen hos Thomas var att socialpsykologiska forskare skulle ägna sig åt att undersöka hur olika människor uppfattar situationer som de befinner sig i och hur de reagerar med gillande och ogillande på olika företeelser. Med hjälp av sådana studier skulle man få ett bra grepp om hur attityder bildas och därmed också kunna styra dem. Men framför allt skulle man kunna få människor att själva reflektera över sitt sätt att uppfatta saker och ting och förhålla sig till dem.

  Attitydforskningen på 1900-talet

  Enligt den attitydforskning, som följde vid mitten av 1900-talet och senare har en attityd tre aspekter:

  • en kognitiv som gäller hur man rent intellektuellt uppfattar och tolkar ett fenomen,
  • en emotionell som gäller den känslomässiga reaktionen på det,
  • en konativ aspekt som gäller strävan eller handlingsinriktning.

  Attityder ses sålunda som ställningstaganden som bildas efter hand som vi drar slutsatser om olika företeelsers beskaffenhet och deras betydelse för anpassningen till vår omvärld.

  Flera av teorierna om attitydbildning och attitydförändring går ut på att vi strävar efter att få balans eller jämvikt i vårt själsliv mellan olika inställningar. Om en vän har andra idéer om saker och ting än vi själva, känner vi ett tryck att antingen ändra våra idéer eller övertala vännen att ändra sina eller att ompröva vår inställning (attityd) till vännen.

  Till denna typ av balans- eller jämviktsteorier räknas dissonansteorin, formulerad 1957 av den amerikanske psykologen Leon Festinger (1919-1989). Den säger att vi undviker att se kritiskt och negativt på sådant som vi företagit oss, fattat beslut om eller tror starkt på. Annars skulle vi komma i konflikt med oss själva.

  Attitydmätning

  Man kan mäta människors inställningar till olika företeelser med hjälp av intervju eller enkät. Vanligen använder man någon form av Likertskala, det vill säga en gradering i "Instämmer helt – Instämmer delvis – Tveksam – Tar delvis avstånd – Tar helt avstånd". Man kan variera antalet skalsteg, och i stället för uttrycken "instämmer helt", "instämmer delvis" och så vidare kan man ha siffror som anger hur felaktiga eller riktiga man anser de olika påståendena är.

  Relaterade sökord: konkret och abstrakt attityd, abstrakt tänkande, personperception, survey, värdering.
  

  Etymologi:

  Senlatin och medeltidslatin: aptitudo {uttal: aptitudd´å} 'lämplighet', 'benägenhet', ett ord som gett även det engelska ordet aptitude. Den nutida betydelsen av ordet 'attityd' i psykologi och sociologi är från början av 1900-talet (se ovan punkt 3).

  ["thomasteoremet","inställning","förhållningssätt","subjekt","definiera","objekt","Darwins","Darwin","Carl Gustav Jung","extroversion","introversion","mekanismer","Leon Festinger","emotionell","kognitiv","konativ","dissonansteorin","survey","Likertskala","personperception","abstrakt tänkande","perspektiv","gallup","värdering","fenomenologisk","direktupplevelse>>direktupplevande","George Herbert Mead","Kurt Goldstein","aptitude","konkret och abstrakt attityd","abstrakt","socialpsykologin","sociologi"]