Grekiska: autós {uttal: avtåss´} 'själv' och νόησις {uttal: nåä´siss} 'tanke', 'kognition'.
Även: autonoetisk kognition och (missvisande:) autonoetisk medvetenhet.
Termens innebörd
Medveten kognitiv process om sådant som man själv (grekiska: αὐτός) varit med om eller om sådant som man planerar att göra. Autonoetiskt medvetande är sålunda medveten aktivitet i det som kallas det episodiska systemet. I detta medvetande ingår att det är man själv som är medveten om det man tänker på och att det man tänker på och känner är knutet till en själv.
Bakgrund
Den kanadensiske psykologen Endel Tulving införde på 1980-talet denna beteckning på det som han på 1970-talet hade kallat episodiskt minne.
Det hängde samman med att han ville utgå från hur man uppfattar och upplever skillnaden mellan a) detta sätt att erinra sig med självfokus och b) hur man uppfattar och upplever kunskaper (vetande som är oberoende av en själv) när man gör sig medveten om sådana, det vill säga det noetiska medvetandet (eng: noetic awareness, noetic consciousness).
Relationen mellan dessa båda typer av medveten aktivitet uttrycks i formeln E/K-paradigmet (eng: R/K paradigm, RK paradigm, remember-know paradigm, remembering-knowledge paradigm): erinring och kunskap-paradigmet, relationen erinring-kunskap).
Neurobiologisk forskning om autonoetiskt och noetiskt medvetande
Med hjälp av ERP-teknik (eng: ERP technique) kan man konstatera att de båda typerna av medveten aktivitet svarar mot delvis olika typer av strukturer och processer i hjärnan.
På det sättet har man kunnat fastställa att episodminne och semantiskt minne är två skilda kognitiva funktioner, åtminstone delvis.
Vetenskapsteoretisk aspekt
På 1970-talet sökte Tulving definiera skillnaden mellan episodiskt och semantiskt minne som en skillnad i minnesinnehåll sådan den visar sig i de uppgifter som man använder när man gör minnesexperiment (alltså operationellt).
På 1980-talet angav han i stället skillnaden genom att beskriva hur människor subjektivt upplever de båda typerna av minnen (alltså fenomenologiskt). I början av 2000-talet undersökte han (med hjälp av neuroforskare) hur personliga minnen och kunskaper skiljer sig från varandra rent nervfysiologiskt.
Han har därmed gått från en operationell definition via en fenomenologisk till en biologisk.
Relaterade sökord:
minne, självmedvetande.
["episodiska systemet","semantiskt minne","självmedvetande","medvetandet","kognitiv","fenomenologisk","operationell definition","ERP","Endel Tulving","episodiskt minne","minne","biologisk"]
Om Psykologiguiden