Uttal på svenska: {autopåjj´äsiss}.
Ett av de chilenska biologerna Humberto Maturana (1928-2021) och Francisco Varela (1946-2001) år 1972 av dem nybildat grekiskt ord (αὐτοπόιησις) för självkonstruktion, självproduktion, självstyrning i en ständigt pågående, inifrån driven omkonstruktion.
Autopoiesis är ett begrepp som används i teoribildning om skillnaden mellan levande och icke-levande ting, till exempel apparater/robotar.
I kognitionsforskningen är det sålunda en viktig fråga om man kan konstruera datorer som har livets och det mänskliga intellektets egenskap att komma på nya sätt att hantera uppgifter och problem. Det skulle samtidigt kanske göra det möjligt att utforma robotar, så att de inom ramen för vissa givna riktlinjer och regler visar prov på viss självreglering och initiativförmåga. Det är tanken med AI (artificiell intelligens) sådan den börjat utformas på 2020-talet. Utvecklingen av nutida AI gör att skillnaden mellan apparat och människa har minskat.
Motsats: allopoiesis (eng: allopoiesis). Term som används i datateori och systemteori om det faktum att a. ett system skapar en produkt av något slag eller (mindre vanligt) b. att något skapas av något annat än det själv.
Creation by something else than the self.
Relaterade sökord: agent, Albert Bandura, A-liv, autonomi, kontrollfokus, psykologisk flexibilitet, självförmåga, självkontroll, självledarskap, självmonitorering, självreglering, självstyrning.
["A-liv","begrepp","agent","Albert Bandura","A-liv","autonomi","kontrollfokus","psykologisk flexibilitet","självförmåga","självkontroll","självledarska","självmonitorering","självreglering","självstyrning","AI"]
Om Psykologiguiden