Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "begreppsvaliditet, konstruktvaliditet":

• begreppsvaliditet, konstruktvaliditet

  construct validity [ˈkɒnstrʌkt vəˈlɪdətɪ]

  Frågan om begreppsvaliditet gäller hur säkert man med en viss metod mäter just den typ av fenomen som sammanfattas i form av ett begrepp av typen intelligens, koncentrationsförmåga, uthållighet, grundlighet, ytlighet, fördomsfullhet, tillgivenhet, verbal förmåga, neuroticism och liknande konstrukter.
  

  Är testuppgifterna/frågorna sådana att de är konkreta exempel på det man menar med det som testet/frågeformuläret mäter, till exempel kognitiv förmåga till skillnad från intelligens?
  

  Om till exempel ett intelligenstest ger hög intelligenskvot för personer som man uppfattat som lågtbevågade och kanske låg för personer med uppbart god kognitiv förmåga, har testet uppenbarligen låg konstruktvaliditet för intelligens. Det mäter inte det man räknar som intelligent beteende.
  

  Mätningars validitet när det gäller konstrukter

  När man mäter eller bedömer sådana beteenden som vi sammanfattar med hjälp av psykologiska begrepp (konstrukter) som intelligens, samvetsgrannhet, ADHD, extraverson, öppenhet för nyheter och så vidare, visar det sig att det som vi logiskt klassificerar som till exempel intelligens är en mängd funktioner som inte korrelerar särskilt högt med varandra. Funktionellt är det fråga om flera förmågor. Samma sak med det lite vidare begreppet kognitiv förmåga.
  

  Att kategorisera logiskt eller funktionellt
  

  Detta att vi logiskt gör conceptual groupings och förväntar oss att de också ska vara functional groupings är huvudproblemet när det gäller begreppsvaliditet.
  

  Knuten är att frigöra sig från föreställningen att allt som vi kallar till exempel introversion förekommer i lika hög grad hos en och samma person. Det är samma begrepp om former av inåtvändhdet  – rent logiskt – men olika funktioner vilket visar sig när man mäter allt det som vi kallar introversion.
  

  Operationella definitioner: att vända på perspektivet

  Man behöver dock inte utgå från en definition av en viss egenskap enligt logisk klassificering (typ intelligens) som man vill mäta, konceptuellt (efter viss likhet, till exempel att det är fråga om uppgifter uttryckta i ord.
  

  Man kan i stället rent empiriskt undersöka vilka typer av uppgifter som korrelerar högt med varandra (= individer som klarar uppgift x klarar också uppgifterna y och z) och tvärtom: den som inte klarar x klarar inte heller y och z. Dessa båda testuppgifter (y och z) har då ett uppenbart funktionellt samband (men inte med x) och är därmed operationellt definierade.
  

  Genom mätningar kan man visa att det finns ett klart funktionellt samband mellan test som till exempel Matriser och Bildkategorier. De har då konstruktvaliditet för sådan problemlösningsförmåga som krävs för att klara uppgifterna i dessa test och andra test som ger resultat som korrelerar högt med dem och med varandra.
  

  Förmågan, reaktionssättet eller egenskapen får därmed en operationell definition, det vill säga blir avgränsade och inringade med hjälp av metoden (de operationer man gör) för att mäta fenomenet i fråga.
  

  Man kan till exempel välja att begränsa begreppet, "konstrukten", intelligens till uppgifter som är av logisk-matematisk typ eller utsträcka begreppet till att omfatta även spatiala och perceptuella uppgifter eller till ytterligare typer av uppgifter. Man kan då finna att en beteckning som kognitiv förmåga passar bättre på vad man avser med den term som man använder.

  Typen av uppgifter som ingår i mätinstrumentet definierar (operationellt!) vilket konstrukt (till exempel typ av kognitiv förmåga) man definierar med valet av just denna typ av uppgifter.

  Krav på begreppsvaliditet leder till ny begreppsblldning
  

  Denna syn på problemet ledde till att den amerikanske psykologen Raymond B. Cattell (1905-1998) gjorde skillnad mellan kristalliserad intelligens (eng: crystallized intelligence, Gc), användning av det vi lärt oss, och flytande intelligens (eng: fluid intelligence, Gf), användning av logiska, matematiska  och spatiala tankeoperationer.
  

  Denna distinktion kom att ligga till grund för den nutida CHC-teorin om kognitiva förmågor.
  

  Med Gc hanterar vi uppgifter som kräver inlärda tankeoperationer och kunskaper. 

  Man får då två olika begrepp som har bättre konstruktvaliditet än det begrepp som man först utgick från, 'intelligens', eftersom detta allmänna begrepp endast är till hjälp vid sortering (kategorisering) av uppgifter och inte till hjälp när man ska mäta en förmåga som man vill beteckna med ordet intelligens. Bättre i så fall att göra två nya konstrukter, Gf och Gc, som får högre begreppsvaliditet. Vilket sedermera ledde till utformningen av CHC-teorin.
  

  Relaterade sökord:
  

  begreppsbildning, CHC-teorin, intelligens, konstrukt, multipla intelligenser, operationell definition, primära mentala abiliteter, Spearman, validitet.

  ["multipla intelligenser","primära mentala abiliteter","intelligenstest","intelligenskvot","psykoanalysens","distinktion","koncentrationsförmåga","samvetsgrannhet>>C-skalan","operationell definition","empiriskt","definition","introversion","öppenhet","fördomsfullhet","censur","intelligensteori","funktioner","funktionellt","drömarbetet","förmågor","inåtvändhet","kategorisering","konceptuellt","extraverson","ADHD","utåtvändhet","konstrukter","konstrukt","fördom","verbal förmåga","neuroticism","Spearman","validitet","konstrukt","kognitiv förmåga","operationell definition","Matriser","Bildkategorier>>FRI","koncentration","begreppsbildning","begrepp","intelligens","CHC-teorin","förmågor"]