Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "behaviorist":

• behaviorism

  behaviourism [bɪˈheɪvjərɪzəm], USA-stavning: behaviorism
  

  Svenskt uttal: {bihejvjåri´sm}.
  

  Den brittiska stavningen (behaviourism) förekommer ibland även på svenska, speciellt i äldre texter.

  Ordets ursprung och stavning

  Av det engelska ordet för beteende, behaviour (som på amerikansk engelska stavas behavior), av verbet behave [bɪˈheɪv] 'bete sig', 'uppföra sig'.
  

  Det engelska ordet behave är sammansatt av förstavelsen be-, som anger upprepad handling, och have 'ha'. Det svenska ordet bete sig, kommer på liknande sätt av be- + te (som har samma ursprung som det tyska zeigen, visa). Det svenska ordet beteende har alltså ursprungligen betydelsen "hur man visar upp sig", "hur man ter sig".

  Riktning inom psykologin

  Behaviorismen var på 1900-talet en av de stora riktningarna i psykologin med en bakgrund i flera av det tidiga 1900-talets strömningar inom filosofi och vetenskap:

  • utvecklingsbiologin där människan räknas som en djurart,
  • materialismen som filosofisk riktning där medvetande och psyke betraktas som elektrofysiologiska processer i djurs och människors nervsystem,
  • positivism och empirism som filosofiska teorier om att allt vetande och all forskning bör baseras på observationer och mätningar i kvantitativa mått
  • statistiken som en vetenskap och metod med vars hjälp man kan hantera fenomen och förlopp som sker med viss frekvens (sannolikhet),
  • scientifiering av hela samhället, både i näringslivet och offentlig verksamhet, speciellt mellan 1950 och 1980, enligt tanken att man skulle kunna skapa ett idealsamhälle med politiskt styrd forskning och utveckling, FoU, så kallad social ingenjörskonst.
    

  Psykologin borde enligt företrädare för behaviorismen vara en "beteendelära", oavsett vilken eller vilka av ovanstående punkter som man tar fasta på.
  

  Fram till 1960- och 1970-talen gällde att endast yttre, observerbart beteende kunde bli föremål för vetenskaplig forskning.
  

  Under de sista decennierna av 1900-talet kunde och skulle även tänkande, seende, lyssnande, luktande, talande (verbal behaviour/verbal behavior) också ligga till grund för behavioristisk teoribildning. De betraktades inte som i kognitiv psykologi som faktorer i sin egen rätt utan endast som bifenomen till processer i nervsystemet.
  

  En teori om lärandet

  Behaviorister förklarar allt beteende hos djur och människor som en följd av dels naturligt urval i den biologiska utvecklingen (eng: innate behaviour/innate behavior), dels som lärande med hjälp av positiv och negativ förstärkning samt bestraffning, så kallad betingning.

  Medan man inom den forskning som kallas etologi kom att inrikta sig på medfödda beteenden, studerade behaviorister främst, några så gott som helt, sådant beteende som lärs in genom förstärkning.

  Ordet behaviorism och ordet inlärningsteori blev under en stor del av 1900-talet därför liktydiga. Fortfarande kan man se behaviorismen omnämnas som "inlärningsteorin", the Learning Theory i betydelsen the Learning Perspective: "teorin om att allt beteende, även sådant som tankar, språkförståelse, talförmåga, musikalitet, känslor, attityder och motiv helt har sitt ursprung i lärande, styrt av faktorer i individens omvärld".

  Uppkomst

  Behaviorismen uppstod i USA och Ryssland omkring 1900. I USA slog den igenom som rörelse först efter publiceringen av John B. Watsons (1878-1958) uppsats "Psykologin som en behaviorist ser den", publicerad i tidskriften Psychological Review år 1913. Behavioristerna knöt senare nära an till den reflexologi som kring år 1900 företräddes av de ryska neuroforskarna Vladimir Bechterev (1857-1927) och Ivan Pavlov (1849-1936).

  De var övertygade om att det som vanligen kallas psykiskt eller mentalt i själva verket är bifenomen till reflexer i hjärnvävnaden. Dessa reflexer framkallas av vissa naturliga, genetiskt bestämda stimuli som salivavsöndring vid ätande och sekundärt genom betingning redan vid åsynen av föda eller någon signal som signalerar (eng: signalizes) att en måltid är förestående. Denna form av lärande kallas klassisk betingning eller signalinlärning.

  Behaviorismens snabba spridning i USA förklaras av den roll som psykologin började få i arbetslivet under en tid av rationalisering och effektivisering i industriell produktion. Dessutom stämde den med den amerikanska optimismen att alla är födda lika och genom lärande kan nå sina livsmål eller genom undervisning och instruktion kan nå målen i skolornas och högskolornas utbildningsplaner. Det var också en spännande och lockande tanke för politiker, företagsledare och lärare att man med vetenskapliga metoder skulle kunna göra människor framgångsrika i moderna samhället. Det var samtidigt ett skrämmande perspektiv när man förstod hur människor skulle kunna bli manipulerade av reklam och propaganda.
  

  Radikal behaviorism: B. F. Skinner

  Den främste företrädaren för behaviorismen under 1950- och 60-talen var B. F. Skinner (1904-1990).
  

  Han införde vad han kallade operant betingning som en särskild form av lärande. Den skiljer sig från klassisk betingning (som består i att nya stimuli väcker redan befintliga responser på ett automatiskt sätt) genom att det i stället är fråga om nya beteenden som tar form. Konsekvenserna av från början slumpvisa beteenden är sådana att individen ökar benägenheten att reagera med dem. En helt annan form av betingning alltså än Watsons och Pavlovs klassiska betingning.

  Skinner kallade sin teori för radikal behaviorism: den gäller inte bara yttre beteenden utan även tankar, känslor, attityder och motiv men med den viktiga reservationen att de så kallade psykiska fenomenen ska uppfattas som inlärda på samma sätt som annat beteende, det vill säga enligt lagarna om förstärkning, bestraffning och utsläckning av beteenden.
  

  Han betonade att han ingalunda övergett sin behaviorism och att han inte blivit en "kognitiv psykolog".

  I stället för ordet "psykologi" (ordagrant: läran om själen) ville Skinner använda termen beteendeanalys:

  A. för psykologisk forskning "experimentell beteendeanalys", EBA, på engelska experimental analysis of behaviour, EAB, USA-stavning: experimental analysis of behavior, 
  

  B. för psykologisk verksamhet som klinisk psykologi, arbetspsykologi och pedagogisk psykologi termen "tillämpad beteendeanalys", på engelska applied behaviour analysis, applied behavioural analysis, ABA, USA-stavning: applied behavior analysis, applied behavioral analysis, ABA, även med typen av åtgärder eller behandling inräknade.

  Båda begreppen har fått visst genomslag och används av många utövare av KBT och ACT (acceptance and commitment therapy).

  Den radikala behaviorismen var en naturlig följd av funktionalistisk psykologi och pragmatism, framför allt av den på svenska felaktigt benämnda "motorteorin om medvetandet" (eng: motor theory of consciousness). Den är trots namnet ingen motor- utan en motorikteori (det engelska ordet motor i betydelsen motorik). Beteende ses här som något som uppstår i samspelet mellan stimuli, beteende och konsekvenser - med eventuellt medvetande bara som en parallell aktivitet utan inflytande på beteendet.

  Skinners teori är en typ av filosofisk behaviorism med stränga krav på att alla påståenden ska verifieras (bekräftas) med omsorgsfullt utförda experiment på hur djur och människor reagerar och formar nya beteenden beroende på omständigheterna i varje situation.
  

  Hans forskning var inriktad på analys av sambandet mellan stimuli, responser och konsekvenser av responserna (grundschemat i en "beteendeanalys" av typen ABC-analys, senare utvidgat på olika sätt) och på formning av nya beteenden genom förändring av stimuli eller konsekvenser. De olika leden i denna process som leder till förstärkning av vissa beteenden och bortfall av andra kallas förstärkningskontingenser (contingencies of reinforcement), villkor för förstärkning. Hela treledssambandet kallas en three-term contingency, i senare behaviorism kompletterad med fyrtermskontingens och femtermskontingens.
  

  Behaviorism i skola och utbildning

  Inom pedagogiken fick behaviorismen stor betydelse för systematisk undervisningsplanering och användning av hjälpmedel av olika slag för lärandet, så kallad undervisningsteknologi eller utbildningsteknologi (eng: learning technology, instructional technology, educational technology, technology of teaching). Läromedel i form av maskiner, apparater och tryckta häften gav på ett systematiskt sätt förstärkning av de responser hos eleverna som i små steg ledde dem fram till de prestationer som man formulerade som undervisningsmål, så kallade terminalbeteenden (slutbeteenden).

  Behaviorism som bas för psykologisk behandling: beteendeterapi och KBT
  

  Inom den kliniska psykologin kom behaviorismen att tillämpas i form av beteendeterapi, en form av psykoterapi som direkt bygger på behavioristisk inlärningsteori.

  Som psykoterapi är numera KBT (kognitiv beteendeterapi), baserad på antingen kognitiva eller behavioristiska principer eller vanligen på bådadera.
  

  Även ACT (acceptance and commitment therapy) och annan mindfulnessbaserad terapi, har som redan nämnts en teoribakgrund i Skinners form av beteendeanalys.

  Behaviorismen bakom ordet beteendevetenskap

  På 1950-talet fanns det planer på att göra all psykologi, speciellt den tillämpade, till behaviorism i betydelsen vetenskap om beteende: hur det inlärs och kontrolleras med förstärkningar, bestraffningar och uteblivna förstärkningar. Men redan efter några årtionden kom många andra former av psykologi att kallas beteendevetenskap. Man använder numera ordet "beteende" vanligen utan att lägga in något i det ordet av behaviorismens filosofi eller inlärningsteori.

  Man använder också beteckningen beteendevetare på personer som i sitt arbete kanske inte alls bygger på behavioristisk teori om lärandet.

  Ordet beteendevetenskap har alltså förlorat sin klang av behaviorism och används numera om flera andra vetenskaper än psykologin om de har beteende hos djur och människor i bred bemärkelse som sitt forskningsområde såsom etologi, antropologi och pedagogik (pedagogisk psykologi).

  Kritik av behaviorismen och tillkomsten av en kognitiv behaviorism

  I samband med den omfattande kulturkrisen i västvärlden vid mitten av 1960-talet till mitten av 1970-talet utsattes behaviorism, undervisningsmaskiner och beteendeterapi för hård kritik, först från psykoanalysen och den humanistiska psykologin och sedan av företrädare för kognitiv psykologi och av företrädare för vänsterradikala rörelser.

  Kritiken gällde främst behavioristernas ambition att ge instrument åt olika makthavare att manipulera och totalt kontrollera människors sätt att agera och reagera.

  Genom att man med datorer började kunna forska om psykiska processer på ett objektivt sätt tog kognitionsvetenskap och inom denna kognitiv psykologi över rollen som en på objektiva data grundad vetenskap om djurs och människors sätt att agera och reagera.
  

  Behaviorism i nutiden

  Styrkan i behaviorismen var dess stränga krav på klarhet i begreppsbildningen och kraven på forskning, undervisning och psykologisk behandling enligt vetenskapliga principer. Som svar på kritiken växte det emellertid fram en "kognitiv behaviorism" som en andra våg av rörelsen, vars främste företrädare på 1970- och 1980-talen var Albert Bandura.
  

  Kring år 2000 vällde den tredje vågen av behaviorism och beteendeterapi fram i form av mindfulnessbaserade terapier, där medvetandefenomen spelar en avgörande roll i de sammanhang där individen befinner sig.

  Från början av 2000-talet dominerar forskning och teoribildning av behavioristiskt slag i en riktning som har Skinners nyckelbegrepp beteendeanalys (eng: behaviour analysis, USA-stavning: behavior analysis) i namnet på en internationella föreningar: [exturl: Association for Behavior Analysis International|https://www.causeiq.com/organizations/association-for-behavior-analysis,382123143/]  (ABAI).

  Beteendeanalys har här sin ursprungliga betydelse: vetenskapligt studium av djurs och människors beteende och är inte begränsat till sådan beteendeanalys som består av en terapiförberedande kartläggning av enskilda personers och gruppers reaktionssätt.

  I till exempel utbildning, terapi och organisationsutveckling innefattas även valet av åtgärder i begreppet "tillämpad beteendeanalys".

  Medlemmar i ABAI bedriver forskning på flera områden, bland annat störningar i beteendet under barn- och ungdomsår, kulturpsykologi, klinisk psykologi, organisationspsykologi (bland annat i form av OBM) osv.

  Relaterade sökord:
  

  behavioralism, beteende, etologi, funktionalism, filosofisk behaviorism, handlingsteori, Clark Hull, KBT, kognitivism, metakognition, nybehaviorism, pedagogik, psykologisk flexibilitet, romantik, självperceptionsteorin, social inlärningsteori, Teori X och Teori Y, tredje vågens beteendeterapi, verbalt beteende.

  Ordformer:

  Riktningen, teorin: behaviorismen (eng: the behaviourism, USA-stavning: the behaviorism).

  Person: behaviorist (eng: behaviourist [bɪˈheɪvjərɪst], USA-stavning: behaviorist).

  Adjektiv: behavioristisk, behavioristiskt, behavioristiska (eng: behaviouristic, behaviourist, behavioural, USA-stavning: behavioristic, behaviorist, behavioral).

  Ett uttryck som till exempel "det behavioristiska perspektivet" kan alltså heta på tre sätt på engelska: the behaviouristic perspective, the behaviourist perspective, the behavioural perspective (USA-stavning: the behavioristic perspective, the behaviorist perspective, the behavioral perspective.)

  ["formning","taylorism","tredje vågens beteendeterapi","kognitiv beteendeterapi","psykologisk behandling","kognitiv behaviorism","etologi","psykiska","psyke","statistiken","frekvens","sannolikhet","förstärkningar","bestraffningar","teoribildning","bestraffning","beteenden","känslor","attityder","motiv","reflexer","bifenomen","genetiskt","Clark Hull","social inlärningsteori","radikal behaviorism","operant betingning","operant lärande","klassiska betingning","terminalbeteenden","rationalisering","kliniska psykologin","reklam","propaganda","arbetspsykologi","pedagogisk psykologi","pedagogiken","fyrtermskontingens","undervisningsteknologi","begreppsbildningen","begreppen","tillämpad beteendeanalys>>eteendeanalys","Beteendeanalys","ABC-analys","lärande","mindfulnessbaserade terapier","materialismen","verbalt beteende","beteendeterapi","konsekvenser","three-term contingency","ekosystem","filosofisk behaviorism","kognitiv psykologi","filosofiska","filosofisk","filosofi","verbal","social ingenjörskonst","objektiva","data","romantik","KBT","EBA","beteendemedicin","kognitionsvetenskap","kognitiv psykologi","självperceptionsteorin","instrumentell betingning","darwinism","Vladimir Bechterev","etologi","teorin","begreppsbildning","antropologi","Ivan Pavlov","Watson","medvetande","stimulus","klinisk psykologi","kognitivism","behavioralism","beteendevetenskap","metakognition","nybehaviorism","inlärningsteori","Albert Bandura","funktionalistisk psykologi","humanistiska psykologin","funktionalism","experimentell beteendeanalys","pragmatism","psykoterapi","feedback","handlingsteori","stimuli","responser","vetenskapsteori","OBM","kulturpsykologi","nominalism","Kognitivism","begreppsrealism","klinisk psykologi","organisationspsykologi","kognitiva","principer","Learning Perspective","perspektiv","positivism","psykologisk flexibilitet","forskning","motorik","ACT","empirism","psykoanalysen","pedagogik","Teori X och Teori Y","beteendeanalys","faktorer","beteende","betingning","scientifiering","forskning och utveckling, FoU","filosofisk behaviorism","B. F. Skinner","mindfulnessbaserad terapi","förstärkning","utsläckning","perspektivet","psykologin","Psykologin","psykologi"]

• behaviorist