descriptive [dɪˈskrɪptɪv]
Återgivande av faktiska förhållanden utan tolkning eller analys.
Beskrivande statistik
Deskriptiv statistik. Bearbetning av siffermaterial som består i sammanställningar av vilka framgår medelvärden, spridningar, korrelationer och så vidare samt framställning i form av tabeller och diagram.
Beskrivande psykologi i olika bemärkelser
Särskilt i den av filosoferna Franz Brentano (1838-1917) och Edmund Husserl (1859-1938) inspirerade fenomenologiska psykologin gäller kravet att endast hålla sig till beskrivningar och undvika förklaringar.
Syftet var att beskriva egna och andras sätt att uppleva utan att se upplevandet som orsakat av yttre stimuli:
- jaget
- omvärlden
- medvärlden - relationerna till människor och andra levande varelser.
Genom sådana beskrivningar kan man få kunskap om hur människor "konstituerar" (bygger upp) sin livsvärld, det vill säga det karakteristiska sättet för individer och grupper att finnas i världen sådan de gestaltar den genom sitt sätt att uppleva den.
Även Wilhelm Dilthey använde beteckningen beskrivande psykologi om sin metod att tolka människors sätt att tänka, fatta beslut och förhålla sig, hand så kallade hermeneutiska psykologi. I sådan förståelse tillkommer ett tolkande moment som ligger utanför den direkta beskrivningen. Det har gjort att beskrivande psykologi i vissa sammanhang är lika med "analytisk psykologi", en term som dock i regel används om den av Carl Gustav Jung framställda psykologiska teorin.
En tredje typ av "beskrivande psykologi" har lanserats den amerikanske psykologen Peter G. Ossorio (1926-2007), en teorineutral framställning (beskrivning) av vad hur man bör definiera begrepp som person, beteende, handling, språk, verklighet. Tanken är att man bör ha klart definierade begrepp innan man använder dem för att beskriva verkliga psykologiska fenomen.
Beskrivande psykopatologi
Inom psykiatrin har det funnits en riktning som bygger på Brentanos och Husserls filosofi som går ut på att man i första hand ska försöka uppfatta hur patienterna upplever sig själva och sin omvärld. Den riktningen går tillbaka på den fenomenologiska psykiatri som i början av 1900-talet utformades av den tyske psykiatern och filosofen Karl Jaspers (1883-1969), en av flera företrädare för existentialism inom psykiatrin. En annan berömd företrädare för denna typ av fenomenologi (eng: descriptive phenomenology) när det gäller relationen till patienter i psykiatrin och psykiaterns hjälp för dem att komma till rätta med sina problem var Ludwig Binswanger (1881-1966).
Beskrivande diagnoser
Term som används i psykiatrin om sådana som endast tar fasta på sjukdomars yttringar i den form som dessa framträder vid anamnes och ytlig undersökning. Den sjukdomsbild som man då får fram kallas ofta för sjukdomens fenomenologi, ett uttryck som dock inte har med fenomenologisk filosofi att göra.
Relaterade sökord: deskriptiv, empirisk psykologi, empirism, fenomenologi, förklara, normativ, pragmatisk validitet, preskriptiv, statistik.
["deskriptiv","analys","tolkning","fenomenologi","Franz Brentano","Edmund Husserl","jaget","Wilhelm Dilthey","psykopatologi","medvärlden","Carl Gustav Jung","analytisk psykologi","normativ","preskriptiv","statistik","deskriptiv","Franz Brentano","Edmund Husserl","empirisk psykologi","Ludwig Binswanger","empirism","förklara","pragmatisk validitet","fenomenologisk filosofi>>fenomenologi","Karl Jaspers","existentialism","psykiatrin","statistik"]