Gardner Murphy och hans dubbelaspektpsykologi
Biosocial psykologi (biosocial psychology) eller biosocial teori (biosocial theory, biosocial approach) som den framställdes på 1940-talet av den amerikanske psykologen Gardner Murphy (1895-1979) är ett synsätt enligt vilket man bör söka förklara individernas psykologi som ett uttryck för deras biologiska arv och deras sociala sammanhang, alltså mer en dubbel aspekt, "två sidor av samma sak", än en teori om samspel mellan två skilda världar, den sociala och den biologiska.
Exempel på en biosocial aspekt är när ungdomar kommer upp i tonåren och deras beteende påverkas såväl av nya sociala krav som ställs på dem och fysiologiska omställningar i samband med ökande kroppslängd och förändringar i hormonbalansen.
Det var en i dåtida amerikansk och brittisk psykologi vanlig teori, tänkt att fungera som förklaring till hur människor som personer och i grupp utformar sitt sätt att vara. Allt beteende sågs som orsakat av faktorer som man kan använda för att hjälpa individer och organisationer att fungera bättre.
Teorin skilde sig från behaviorismen på det sättet att biologisk variation tillmättes stor betydelse. Den har vissa likheter med nutida situationism: att individers och gruppers beteende kan förklaras utifrån deras förutsättningar och situationers beskaffenhet.
Biosocial forskning i nutiden
Nutida biosociocial vetenskap och biosocial forskning är ett område för studium av såväl sociala som biologiska faktorer som påverkar hälsa, åldrande och dödlighet, miljöförstöring, kriminalitet, lärande, relationer mellan människor och mellan grupper osv.
Till skillnad mot forskning enligt biopsykosocial teori används inte individvariabler i biosociala studier.
DBT
Enligt den biosocial teori som ligger till grund för dialektisk beteendeterapi, DBT, tolkas personlighetsstörningar, i första hand borderline personlighetsstörning (eng: borderline personality disorder), som en naturlig följd av hur omvärldsfaktorer påverkar ärftligt givna egenskaper (individens genetiskt betingade förutsättningar).
Teorin gäller dock endast personer som har nämnda personlighetsstörning. DBT syftar till att återställa kraften i en tredje faktor, den psykologiska, så att varje patient ska kunna utveckla förmåga till självreglering (self-regulation).
När den biosociala teorin om störningar presenteras för patienterna är syftet en validering (bekräftelse) av dem som personer: att det störda beteendet är något som de själva inte har skuld till eller bär ansvar för.
Född till geni?
Den så kallade biosociala teorin om kreativitet och genialitet är främst en biologisk teori: att kreativa och geniala människor är födda med sina anlag för viss vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller sportslig verksamhet.
Relaterade sökord: determinism, biopsykosocial, komplexitet, neuroplasticitet, sociobiologi.
["determinism","biopsykosocial","sociobiologi","faktorer","komplexitet","personlighetsstörningar","borderline personlighetsstörning","validering","biopsykosocial","behaviorismen","dialektisk beteendeterapi","genialitet>>geni","kreativitet","epigenes","neuroplasticitet"]
Om Psykologiguiden