Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "coaching, coachning":

• coaching, coachning

  coaching [ˈkəʊtʃɪŋ]

  Engelskspråkigt ord för en aktivitet som består i att någon har rollen som tränare till en eller flera som tillägnar sig eller vill bli bättre i ett visst avseende, ursprungligen inom sporten, sedan även i verksamheter av olika slag, bland annat för utveckling av ledarskap..
  

  Se även särskilt uppslagsord om likheter och skillnader mellan coaching och mentorskap.

  Termens ursprung

  Ordet coach, som betyder vagn, blev på 1860-talet i England, i USA på 1880-talet ett nytt ord för tränare. Bakgrunden var att några studenter i Oxford som för att klara sina studier anlitade en privatlärare som hjälpte dem med studierna, skämtade om att de kände det som att åka coach från kuggning till examen. Det var efter det som ordet coach kom att beteckna de tränare som studenterna hade när de övade sig i olika sport- och idrottsgrenar.

  Tim Gallwey och det inre spelet

  Den på sin tid berömde tenniscoachen Tim Gallwey (f 1938) vid Harvarduniversitetet i USA, sedan tidigare intresserad av indisk filosofi och psykologi, blev under en vistelse i Kalifornien i början av 1970-talet fascinerad av the human potential movement, en omfattande rörelse under årtiondet 1965-1975. Enligt den har människor en inre förmåga (en egen inneboende "potential") som det gäller att frigöra. Det är motsatsen till att lära ut färdigformad kunskap och skicklighet.

  Gallwey fann i sin verksamhet som tennistränare att det som hindrar människor att utveckla en fungerande stil och teknik i tennis, musikutövning, golfspel, skidåkning, jobb osv är alla de föreskrifter, råd och anvisningar

   som de utsätts för av välmenande lärare, handledare, vägledare, rådgivare, instruktörer, konsulter och tränare. The inner game ("det inre spelet") kallade han kampen mellan lusten att utveckla den egna inre talangen och den mera pliktskyldiga strävan att tillägna sig råd och anvisningar från andra.

  På 1970-talet och ännu mer på 1980-talet började amerikanska företagsledare som var trötta på kurser och konsulter att anlita skickliga idrottscoacher för att utvecklas i sitt chefskap. De såg likheten mellan att bli uppmuntrad och sporrad i sport och att få hjälp med att bli säkrare i affärsverksamhet och företagsledning.

  Jinny Ditzler, John Whitmore och Thomas Leonard

  Gallwey kom själv att tillämpa sina nya idéer om coaching i arbetslivet och fick där många efterföljare. En av dem var förre racerföraren John Whitmore i England som under en vistelse i Kalifornien kom i kontakt med Tim Gallwey. De inledde ett nära samarbete, vilket resulterade i att Whitmore introducerade den nya typen av coaching i Storbritannien 1979.
  

  År 1992 publicerades Whitmores epokgörande bok Coaching for Performance, 1992, som kom i flera upplagor med en sista omarbetad version år 2017.

  År 1981 gav den dåvarande amerikanska gymnasieläraren och montessoripedagogen Jinny Ditzler (f 1940) den första utbildningen i livscoaching i Storbritannien. Hon hade i början av 1970-talet deltagit i Erhard Seminars Training. Inspirerad av vad hon varit med om där kom hon att engagera sig i livscoaching. Hon blev på 1990-talet och början av 2000-talet känd för ett program för personlig utveckling, Best Year Yet^®, presenterat i boken Your Best Year Yet, första upplagan 1994 (på svenska: "Gör nästa år till ditt bästa", 1995). Hon räknas som en av grundarna till livscoaching och det som missvisande kallas "affärscoaching", det vill säga ledarskaps- och personalcoaching.
  

  Både Ditzler och Whitmore hade nära kontakt med Werner Erhard som (via Thomas Leonard) åtminstone indirekt kan sägas ha gett energi åt den spirande coachingrörelsen på 1980-talet.
  

  Avgörande betydelse för spridning av coaching över världen fick amerikanen Thomas Leonard, grundare av flera stora coachingorganisationer, exempelvis International Coach Federation, ICF.

  GROW

  Den brittiske coachen Graham Alexander fick med sin modell GROW stort genomslag, främst därför att den kom att populariseras av de brittiska coacherna John Whitmore och Myles Downey, som båda samarbetade med Gallwey.

  Ny och gammal coaching

  Uppgiften för coacher enligt denna nya typ coaching (eng: the new coaching) blev annorlunda än i the old coaching, nämligen att vara mentalt fullt närvarande i situationen, att uppmuntra, stödja, tipsa och låta den andre utveckla sin talang enligt en rytm som är naturlig i all färdighetsträning och kunskapsutveckling, lära sig känna hur man får "flyt" på det man gör.

  Uppgiften blev också annorlunda än i handledning, rådgivning, vägledning och konsultverksamhet, där man sedan mitten av 1900-talet arbetat enligt modellen att först göra en kartläggning med intervjuer, frågeformulär och test, sedan utforma förslag till åtgärder, därefter få anlitaren med på förslagen och slutligen göra en uppföljning för fortsatt styrning av processen.

  Nu gällde det i stället att få användaren (klienten, fokuspersonen) att själv komma till klarhet om sin verklighet och därefter att få honom eller henne att jobba på en förändring av sig själv, sin kompetens, sitt sätt att vara. Frågorna skulle inte längre vara intervjufrågor för att coachen skulle kunna göra en kartläggning, så kallad utredning, utan frågor som får användarna av coaching att öka sin egen medvetenhet om vad de egentligen tänker och känner.

  Liksom handledarens roll i problembaserat lärande är det coachens roll att ta aktiv del i anlitarens resonemang, vara fullt närvarande som i mindfulness, ha och visa en oförbehållsam tilltro till honom eller henne men inte styra.

  Vara coach är inte att coacha

  Det känns därför fel att använda den försvenskade formen coachning om the new coaching. Coachning (med "n") ger föreställningen att man som coach "coachar" andra precis som man instruerar och tn aktivitetränar dem enligt the old coaching. I den humanistiska formen av coaching (utan "n") coachar man inte andra utan "är coach till dem".

  Det är därför också fel att tala om 'den coachade' (eng: the coachee). Personer som anlitar en coach är subjekt och inte objekt i sin egen utveckling, styr sin aktivitet och formas inte passivt av andra.
  

  ICF, EMCC, ICC, IECL
  

  Kring de nya idéerna om coaching har det bildats internationella föreningar med tusentals medlemmar, den största International Coaching Federation ([exturl:ICF|https://coachfederation.org]), och ett antal relativt stora som European Mentoring and Coaching Council ([exturl:EMCC|https://www.emccglobal.org/about_emcc/history/from_1992_until_now/]), Association for Coaching ([exturl:AC|https://www.associationforcoaching.com]), International Coaching Community ([exturl:ICC|https://internationalcoachingcommunity.com/about-icc/]), Institute of Executive Coaching and Leadership ([exturl:IECL|https://www.iecl.com/au/about-us/] ) med flera.

  I kriterierna för certifiering i alla större föreningar dominerar de humanistiska principerna för coaching.

  Coaching på alla områden

  Man kan vara coach på ett eller flera områden. Det finns chefscoacher, jobbcoacher, verksamhetscoacher (vanligen kallade affärscoacher genom missförstånd av de engelska orden business coach och business coaching), rehabcoacher, livscoacher, livs- och karriärcoacher, hälsocoacher osv.

  Ordet coach har genom den popularitet som coaching snabbt fick, speciellt från slutet av 1990-talet, kommit att användas om andra snarlika men ändå skilda fenomen.

  Val av pedagogik

  Det finns styrande, rådgivande metoder, så kallad hands on-coaching och det finns icke-styrande, så kallad hands off-coaching. I the new coaching eftersträvas en stil och en inriktning i coaching som utgår från och anpassas till anlitarens behov, förutsättningar, motiv och inriktning.

  Många av de metoder och synsätt som finns etablerade i psykologisk rådgivning, psykoterapi, vägledning och konsultverksamhet används i nutida coaching, i de flesta fall (enligt den nya coachingens grundtanke) mer med inriktning på att få anlitarna att arbeta på att bli självständiga och kunniga än på att få dem att följa vissa råd eller instruktioner.

  Mer om kända coacher och coachingorganisationer

  Mer om coachingens historia och utvecklingen av de stora internationella coachorganisationerna finns under sökord som Thomas Leonard, Laura Whitworth, International Coach Federation (ICF), European Mentoring and Coaching Council (EMCC).

  Relaterade sökord:
  

  coachande förhållningssätt, coachingallians

  coachcertifikat, coachingpsykologi (psykologisk coaching), coachingrelation, existentiell coaching, flow, gestaltcoaching, global coaching, humanistisk psykologi, karriärcoaching, klientcentrerad, mentorskap, performance coaching, problembaserat lärande, transformativ.

  ["GROW","coaching och mentorskap","coachingrelation","performance coaching","psykologisk coaching","livscoaching","certifiering","montessoripedagogen>>montessori","Werner Erhard>>Erhard Seminars Training","Erhard Seminars Training","Thomas Leonard","flyt","klientcentrerad","global coaching","mindfulness","gestaltcoaching","International coach federation","European Mentoring and Coaching Council","International Coach Federation","coachcertifikat","humanistisk psykologi","karriärcoaching","självförverkligande","flow","problembaserat lärande","Tim Gallwey","handledare","affärscoacher>>affärscoaching","affärscoaching","Laura Whitworth","coachingpsykologi","mentorskap","livscoaching","coaching och mentorskap","human potential movement","humanistiska","existentiell coaching","potential","coachande förhållningssätt","coachingallians","transformativ"]