Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "compassionfokuserad terapi, CFT":

• compassionfokuserad terapi, CFT

  compassion focused therapy [kəmˈpæʃənˌfəʊkəst ˈθerəpɪ], CFT
  

  Definition av compassion
  

  Compassion står här för "en känslighet för lidande hos sig själv och andra och ansvar för att söka lindra och förebygga det" (eng: "a sensitivity to suffering in self and others with a commitment to try to alleviate and prevent it", The Compassionate Mind Foundation, 2018). Mer om termens bakgrund och innebörd finns under sökordet compassion.
  

  För att kunna uppleva och ge uttryck för medkänsla behövs en rad olika förmågor: känslighet (eng: sensitivity) för egna och andras behov och känslor, sympati (eng: sympathy) för sig själv och andra, förmåga att acceptera och möta starka känslor hos sig själv och andra (eng: distress tolerance), förståelse för och inlevelse i egna och andras upplevelser (eng: empathy), en icke-dömande inställning och acceptans (eng: non-judgment, acceptance), samt att vara motiverad att göra något åt lidande (care for wellbeing).

  Utvecklingen av compassionfokuserad terapi
  

  CFT  utformades i slutet av 1900-talet av den engelske psykologen och professorn Paul Gilbert (f 1951). Den är förankrad i neurovetenskaplig kunskap och i forskningen om anknytning samt om människors sätt att fungera emotionellt, såväl psykiskt som nervfysiologiskt. Buddistisk psykologi är ytterligare en grund för filosofin och metoderna i CFT: "Compassion-focused therapy is an integrated and multimodal approach that draws from evolutionary, social, developmental and Buddhist psychology, and neuroscience."
  

  Gilbert och hans medarbetare har varit noga med att betona skillnaden mellan å ena sidan terapi som har fokus på kognition och beteende (sätt att påverka tänkande och att betinga beteende) och å andra sidan terapi med fokus på emotionella reaktioner (känslolivet), speciellt förmågan till medkänsla och självmedkänsla (eng: compassion for oneself, self-compassion).
  

  KBT (kognitiv beteendeterapi) är i många fall ett komplement till CFT men denna beskrivs i sin brittiska form inte som en form av kognitiv beteendeterapi.
  

  Genom senare års inkludering av mindfulnessträning i vad man kallar kognitiv beteendeterapi hör CFT i den meningen hemma i tredje vågens KBT.

  CFT utvecklades från början för att användas för personer med mycket självkritik och skam. Numera används den för alla typer av problematik som gäller svårigheter att hantera obehag i livet med träning i medkänsla och självmedkänsla.

  Compassionate mind training, CMT

  Den del av CFT som handlar om att träna förmåga och färdighet i medkänsla kallas för compassionate mind training – "medkänsloträning". Det finns särskilda kurser i CMT.
  

  Syfte med compassionfokuserad terapi

  Syftet med compassion-focused therapy och compassionate mind training är enligt Gilberts egna formulering: "to offer a new, effective, and practical approach to overcoming everyday emotional and psychological problems ... to end toxic self-criticism, heal trauma and shame, feel worthy and loveable, and be kinder to yourself and others" (att erbjuda en ny, effektiv och praktisk metod utformad för att övervinna vardagliga emotionella och psykiska problem, göra slut på fördärvlig självkritik, läka trauman och skamkänslor, känna sig värdig och värd att tycka om, samt att bli snällare mot sig själv och andra).

  Konkreta mål med compassionfokuserad terapi

  Gilbert anger följande egenskaper som mål för compassionate mind training:

  • desire to care for the well-being of another: att vilja sörja för andras välfärd och välbefinnande
  • distress sensitivity/recognition: att känna igen och vara lyhörd för andras trångmål och påfrestningar
  • sympathy: att bli känslomässigt engagerad i andras trångmål, sorger och bekymmer
  • distress tolerance: att kunna tåla att engagera sig i andras bekymmer och sorger i stället för att undvika att bli berörd av dem
  • empathy: att förstå andras situation och hur de uppfattar och upplever vad som bereder dem såväl glädje som bekymmer
  • non-judgment: att vara icke-dömande, icke-fördömande
  • emotional tone of warmth: att visa värme i relationer till andra.

  Genomförande av terapin
  

  I compassionfokuserad terapi försöker terapeuterna inledningsvis identifiera vilka strategier som människor i behandling hos dem tillämpar i sitt dagliga liv för att hantera rädsla, misslyckanden, skuld- och skamkänslor.
  

  Det som kommer fram i en sådan kartläggning kopplas till upplevelser under uppväxten och senare.
  

  Därefter kan terapeuter och klienter tillsammans arbeta med att utveckla förmåga och färdighet i medkänsla genom att öva på att möta obehag och vad de ogillar hos sig själva och andra på nya sätt – med självmedkänsla och medkänsla.

  Det kan till exempel handla om att acceptera, trösta, lugna sig själv eller att aktivt med styrka och mod möta hot och osäkerhet och att i trängda situationer stå upp för sig själv.

  Tre slags emotionsreglerande system

  Gilbert har skapat en modell för att hjälpa människor att förstå hur vi fungerar, vad som skapar problem för oss och hur vi kan hjälpa oss själva. Modellen kallas ofta för ”trecirkelmodellen” och består av ett tredelat emotionsreglerande system (eng: a tripartite emotional regulation system, a tripartite affect regulation system, a three emotion-systems approach):

  • Soothing and safeness system, ett trygghetssystem, som aktiverar tillfredsställelse (eng: contentment), lugn och välbehag. Fungerar som återhämtande system.
  • Drive and activating system, motivational system, drift- och aktiveringssystem, som gör oss motiverade att sträva mot mål som kan ge behovstillfredsställelse.
  • Threat and protection system, threat-detection and protection system, ett hot- och skyddssystem, som kan göra oss uppmärksamma på hot och aktivera flykt och kamp, undergivenhet och frysrespons, skam- och skuldkänslor beroende på omständigheterna.
    

  Driftsystemet har i svensk version av CFT fått den nybildade benämningen "drivsystemet" (om sådana beteenden hos djur och människor som på engelska kallas the seeking and acquiring system, the drive system eller the resource-seeking and excitement system). Dessa system gör att drifter och behov driver oss att söka ibland planlöst, ibland målinriktat i vår omvärld för att uppnå behovstillfredsställelse – flera olika system för mängden av biologiska och sociala behov som vi människor har. Det räknas som ett emotionsreglerande system därför att det aktiverar glädje, iver och njutning.
  

  Vart och ett av de tre ovannämnda systemen består rent fysiologiskt av flera separata system. Singularformerna används heuristiskt i psykoterapeutisk verksamhet. (Gilbert: "it is a simplification for what are complex processes of emotion".)

  För att vi ska fungera så bra som möjligt i livet behöver vi röra oss flexibelt mellan trygghets-, drifts- (driv-) och hotsystemen. Problem uppstår för människor när något eller några av systemen är över- eller underutvecklade. CFT består till stor del i att utveckla trygghetssystemet för att kunna reglera ett överaktivt hot- eller driftsystem (drivsystem).

  Relaterade sökord:
  

  acceptance and commitment therapy, affektfokuserad psykoterapi, aktivering, Alfred Adler, anknytning, compassion, compassion fatigue, coping, dialektisk beteendeterapi, emotionsregleringsterapi, empati, grundläggande tillit, integrativ psykoterapi, kroppskännedom, meditation, medkänsla, självmedkänsla, resiliens, trygghet, tröst, visualisering.

  Etymologi: Compassion kommer av det latinska ordet compassio {uttal: kåmmpass´iå} 'medkänsla', 'sympati', 'medlidande; av com- 'med' + pati {uttal: patt´i} 'lida', 'tåla'; fokuserad kommer likaså från ett latinskt ord, focus {uttal: få´kuss} härd, eldstad, ett ord som på 1600-talet kom att användas om den punkt där strålarna från en konvergent lins går samman och där kan antända brännbara föremål.

  Ordformer:

  Skrivs i engelskspråkiga framställningar även Compassion-Focused Therapy, Compassion Focused Therapy, Compassion Focussed Therapy, Compassion-Focussed Therapy. Stavning av focussed, focussing med två 's' förekommer (men alltmera sällan) i texter skrivna i Storbritannien.

  Psykoterapeutiska metoder som är inriktade på att stärka förmågan till medkänsla och självmedkänsla beskrivs på engelska med uttrycket compassion-based approaches.

  Det på svenska förekommande skrivsättet "compassion fokuserad terapi" strider mot allmänt vedertagna skrivregler för svensk text.
  

  ["grundläggande tillit","trygghet","dialektisk beteendeterapi","affect regulation","frysrespons","icke-dömande","acceptans","anknytning","emotional regulation","mindfulnessträning","drive-excitement system","the drive-excitement system","tröst","visualisering","heuristiskt","tredje vågens KBT","empati","coping","compassionate mind training","coping","acceptance and commitment therapy","compassion fatigue","compassion","kroppskännedom","integrativ psykoterapi","visualisering","aktivering>>retikulära aktiveringssystemet.","Alfred Adler","anknytningen","anknytning","aktiveringssystem>>retikulära aktiveringssystemet","aktivering","buddhistisk psykologi","emotionsregleringsterapi","meditation","KBT","developmental","integrated","multimodal","approach","evolutionary","social>>socialpsykologi","developmental>>utvecklingspsykologi","Buddhist psychology","neuroscienc","evolutionspsykologi","motivationssystem","kognitiv beteendeterapi","Buddistisk psykologi","resiliens","empati","tröst","biopsykosocialt system","självmedkänsla","medkänsla","psykodynamisk","emotionsregleringsterapi","affektfokuserad psykoterapi","psykoterapi"]