Term präglad 1948 av den amerikanske matematikern och statistikern Norbert Wiener (1894-1964) för det vetenskapliga studiet av styrning och reglering av maskiner och levande varelser och för hantering av samspelet mellan dessa.
Cybernetiken fick betydelse för utveckling av systemteorin (och för forskning om kommunikation och artificiell intelligens). Ämnen som matematik, fysik, biologi, psykologi och ekonomi fick ett gemensamt språk, det så kallade cyberspråket (eng: cyberspeak), som underlättade tvärvetenskaplig forskning om processer i apparater, organismer, organisationer, samhällen och kulturer.
Centrala ord och begrepp såsom information, kommunikation, system och koder har blivit allmänt använda. Under 1980-talet växte det fram en "andra cybernetik" (second cybernetics) som sysslade med frågan hur självstyrande system kan förändra och anpassa sina egna styrmekanismer efter nya förhållanden.
Den forskningen övergick på 2020-talet i konstruktion av lärande maskiner och stora språkmodeller.
Relaterade sökord: bionik, cyborg, feedback, homeostas, informationsteori, nervprotes, neuronnät, perceptuell informatik, reglermekanism.
Etymologi:
Grekiska: κυβερνήτης {uttal: kybernä´täs} 'styrman'.
["systemteorin","nervprotes","cyborg","bionik","artificiell intelligens","feedback","homeostas","informationsteori","neuronnät","perceptuell informatik","reglermekanism"]