Fantiserande i drömlikt halvvaket tillstånd.
En vanlig dagdröm är hjältedrömmen. Sådana ger uttryck för en vanlig dröm hos människor: att bemästra, att klara av något på ett enastående kraftfullt och framgångsrikt sätt.
Dagdrömmar försiggår i ett speciellt medvetandetillstånd som är halvt drömmande och frånvarande.
Dagdrömmeri (eng: daydreaming) har tolkats olika av olika psykologer, olika i äldre och nyare forskning.
I psykoanalysen tolkar man dagdrömmarna som man tolkar andra drömmar, psykodynamiskt: som önskeuppfyllelse (eng: wish fulfilment, tyska: Wunscherfüllung).
I humanistisk psykologi uppfattar man dagdrömmar som en form av kreativitet. Många av de stora genierna beskrivs som dagdrömmare.
I neuropsykiatrisk forskning är dagdrömmeri ett symtom som är vanligt vid trögt kognitivt tempo, SCT.
Att ett sådant medvetandetillstånd mellan sömn och vakenhet är relativt frekvent kan bero på den lustupplevelse som det förstärks med, den stegring av självförtroende som sker och den flykt från vardagen som dagdrömmeri också ger möjlighet till.
Relaterade sökord: fantasi, hypnagogiska bilder, imaginativ metod, katatyma bilder.
Ordformer:
Plural: dagdrömmar (eng: daydreams).
Substantiverat presens particip på engelska i betydelsen 'dagdrömmeri', 'dagdrömmeriet', 'dagdrömmerier' (eng: daydreaming, plural: daydreamings).
["fantasi","hypnagogiska bilder","psykoanalysen","psykodynamiskt","humanistisk psykologi","imaginativ metod","katatyma bilder","trögt kognitivt tempo"]
Om Psykologiguiden