Latin: de- 'från' + centrum 'centrum'.
1. Förskjutning från centrum mot periferin. Verksamheter, funktioner och aktiviteter får ökad självständighet gentemot sitt gemensamma centrum samtidigt som de knyts samman med varandra och med centrum i nätverksliknande mönster.
I denna betydelse används ordet antingen: (a) med tonvikt på centrums minskande inflytande eller (b) med betoning på periferins ökande självständighet.
Man har sålunda enligt aspekt (a) talat om det "decentrerade subjektet" (eng: the decentered subject) och då avsett att man i modern människosyn betonar känslornas och behovens självständighet gentemot jagets rationella tänkande och beslutsfattande.
Beskrivningar av hur detta tar sig uttryck och upplevs hör till forskningen om "det decentrerade subjektets fenomenologi".
Aspekt (b) kommer till uttryck när olika samhällsorgan och grupper i samhället spontant frigör sig från maktcentra och bildar egna nätverk, en process som kan förstärkas av en avsiktligt framkallad och styrd decentralisering från centralt håll.
2. Förmåga att se något ur en annan synvinkel än den egna (i motsats till egocentrism).
Ordet används i denna betydelse om två olika inriktningar i barns psykiska utveckling: (a) ökande förmåga att se saker och ting i dess sammanhang och (b) ökande förmåga att se saker och ting ur andra människors synvinkel.
I kognitiv beteendeterapi och kognitiv psykoterapi svarar övningar i decentrering mot det som i ACT kallas defusion.
Relaterade sökord: decentralisering, defusion, delegera, Jacques Lacan, medvetandeteori, mindfulness, målstyrning, nätverk.
["fenomenologi","decentralisering","delegera","Jacques Lacan","medvetandeteori","målstyrning","decentralisering","egocentrism","medvetandeteori","defusion","mindfulness","kognitiv beteendeterapi","kognitiv psykoterapi","ACT","nätverk"]
Om Psykologiguiden