Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "depression, depressivt syndrom, depressiv sjukdom":

• depression, depressivt syndrom, depressiv sjukdom

  depression [dɪˈprɛʃən], depressive disorder [dɪˈprɛsɪv dɪsˈɔ:də], mood disorder of depressed type, depressive illness [dɪˈprɛsɪv ˈɪlnəs]

  Depression i psykiatrisk mening är ett relativt varaktigt tillstånd av svaghets- och tomhetskänsla, retlighet, sömnsvårigheter, värdelöshetskänsla, skuldkänslor, självmordstankar med mera, på ett sätt som ger upphov till avsevärda svårigheter personligt, socialt och yrkesmässigt, i en del fall med psykotiska drag som hörselhallucinationer och vanföreställningar om förföljelse och hänsyftning utan emotionell reaktion, i hälften av fallen med aggressivitet i form av grinighet, grälsjuka och häftiga känsloutbrott.

  Depression i klinisk bemärkelse är alltså inte en normal grundstämning sänkt i botten som vid sorg och stora besvikelser utan en förändring av sinnesstämningen av ett annat slag.
  

  Klinisk depression delas upp på ett antal depressiva syndrom som kan vara lindriga, medelsvåra eller svåra (eng: mild, moderate or severe), med eller utan psykotiska symtom, enstaka eller upprepade, rena eller blandade (med nedstämdhet och upprymdhet), kortvariga eller ihållande.
  

  Terminologi

  Affektiva syndrom. Depression hör till gruppen affektiva syndrom (affektiva sjukdomar), även kallade förstämningssyndrom (eng: mood disorders).

  I DSM-5 betraktas depressioner (eng: depressive disorders) och bipolära syndrom (eng: bipolar and related disorders) som två klart åtskilda diagnostiska grupper, som behandlas i två olika kapitel.
  

  Varken termen affektivt syndrom eller förstämningssyndrom (eng: mood disorder) används i DSM-5.
  

  I ICD-11 (2018) ingår båda i ett kapitel som har rubriken Mood disorders och ses alltså där som två typer av sjuklig förändring i grundstämningen utan så skarp gräns mellan dem som i DSM-5.
  

  Primära och sekundära depressioner. Med primär depression menas en depressiv sinnesstämning som redan från början dominerar bilden och inte kan förklaras av skada, påverkan eller annan sjukdom.
  

  Med sekundär depression menas en depression som uppkommer till följd av en organisk skada (till exempel stroke) eller sjukdom eller någon typ av psykisk ohälsa. Termerna primär och sekundär förekommer inte om depressioner i DSM men motsvaras av vad man där beskriver som depressive disorder due to another medical condition (depression orsakad av annat medicinskt tillstånd än psykiatriskt).
  

  I ICD-11 finns diagnosen secondary mood syndrome, with depressive symptoms som gäller depression som är en direkt patofysiologisk följd av icke-psykiatriska faktorer (kod nummer 6E62.0). 

  Förekomst

  Depression i lättare eller svårare form beräknas uppkomma hos mer än var fjärde man och hälften av alla kvinnor någon gång under livet. Vid varje givet tillfälle kan man konstatera att 5 % av befolkningen befinner sig i ett tillstånd av depression.

  Typer av depression

  Man brukar enligt principen om kategorisk klassifikation urskilja flera olika typer av depression, främst följande:

  • egentlig depression (eng: major depression, major depressive disorder, MDD): oro, sömnbesvär, dålig aptit, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, självskadebeteende eller självmordsbeteende,
  • dystymi (eng: dysthymia, dysthymic disorder), ihållande depression: frekvent eller konstant nedstämdhet, håglöshet, obeslutsamhet, skuldkänslor, sömn- och ätstörningar, svårigheter att klara jobbet eller att komma överens med andra,
  • melankoli, melankoliska drag (eng: melancholia, melancholic features), total förlust av förmågan att känna lust och glädje (anhedoni) under särskilt djup och varaktig depression,
  • depression med ängslan och oro (eng: depressive disorder with anxious distress): spändhet, rastlöshet, koncentrationssvårigheter på grund av oro och ängslan, rädsla för att något hemskt ska inträffa och att tappa kontrollen (två eller flera av dessa beroende på svårighetsgrad), kallas i den svenska versionen Mini-D 5 depressivt syndrom med ångest (depression med ångest),
    
  • atypisk depression, depression med atypiska drag (eng: depression with atypical features): förmåga till normala emotionella reaktioner men betydande aptit- eller viktökning, förlängt sovande, blytyngdkänsla i armar och ben samt långvarigt mönster av känslighet för att bli avvisad av andra vilket leder till social funktionsnedsättning,
  • årstidsrelaterad depression, säsongbunden depression (eng: seasonal depression, seasonal affective disorder, SAD): depressiva episoder som kommer på hösten och slutar på våren under en följd av år, så kallad vintermörkersdepression, alternativt vår- och höstdepression; den kommer när dagen längs respektive kortas som mest (kring vår- och höstdagjämningen),
  • postpartumdepression (eng: postpartum depression, postnatal depression): hos nyblivna mödrar en enstaka episod av depression,
  • premenstruell dysfori, premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS (premenstrual dysphoric disorder, PMDD): depressivitet, oro, retlighet, håglöshet, ät- och sömnstörningar och andra liknande symtom i anslutning till menstruation, 
  • depression relaterad till hjärnskada (eng: depression following head injury),
  • depression relaterad till kroppslig sjukdom, depression orsakad av annat medicinskt tillstånd (eng: depression due to a medical condition),
  • substansbetingad/läkemedelsbetingad depression (eng: drug-induced depressive disorder),
  • bipolär sjukdom (eng: bipolar disorder) med depressiv episod,
  • geriatrisk depression (eng: geriatric depression), depression i samband med åldrande,
  • ospecificerad depression (eng: unspecified depressive disorder).

  Former av depression enligt ICD-11

  I ICD-11 (2018) är depressiva syndrom (eng: depressive disorders) ett avsnitt i kapitlet Mood disorders där också bipolära syndrom ingår.

  Först görs en uppdelning av depressiva syndrom på följande sätt:
  

  • enstaka depressiv episod (eng: single episode depressive disorder),
  • återkommande depressivt syndrom (eng: recurrent depressive disorder),
  • dystymiskt syndrom (eng: dysthymic disorder).
  • depressivt syndrom med nedstämdhet och ångest (eng: mixed depressive and anxiety disorder): nedslagenhet, (eng: depressed mood), håglöshet och andra depressiva symtom och ett antal symtom på ångest. (Kallas i engelskspråkiga texter i psykiatri också mixed anxiety-depressive disorder, MADD).

  
  

  I anslutning till denna indelning skiljer man mellan
  

  • svårighetsgraderna lindrig (lätt), medelsvår (måttlig), svår (eng: mild, moderate, severe),
    
  • med eller utan psykotiska symtom (eng: with psychotic symptoms, without psychotic symptoms),
  • för tillfället delvis avhjälpt och helt avhjälpt (eng: currently in partial remission, currently in full remission), på svenska även: i partiell remission, i fullständig remission; (om patienten) delvis återställd, helt återställd, ett tillstånd som kallas eutymi (eng: euthymia [juːˈθɪmɪə]), välbefinnande,
    
  • specificerad och ospeciferad (eng: specified, unspecified).

  
  

  Det finns också en särskild lista på termer som används vid beskrivning av affektiva syndrom, symtom och tecken på affektiv sjukdom, däribland depression.

  Melankoli är en specifikation i diagnosen current depressive episode with melancholia (pågående depressiv episod med melankoli). Den ingår som en del i ett separat avsnitt i kapitlet om affektiva syndrom med rubriken Symptomatic and course presentations for mood episodes in mood disorders (affektiva symtombilder och förlopp vid affektivt syndrom).

  Premenstruellt dysforiskt syndrom har förts till avsnittet Sjukdomar i det kvinnliga genitala systemet (eng: Diseases of the female genital system).

  Depression i form av depressiva episoder behandlas separat i avsnittet om bipolärt syndrom..

  Former av depression enligt DSM-5
  

  I DSM-5 finns, som nämnts ovan, inte den övergripande kategorin förstämningssyndrom (eng: mood disorders) som i DSM-IV och ICD-10.
  

  Som speciella former av depression anges i DSM-5
  

  • disruptive mood dysregulation disorder, DMDD (dysforiskt syndrom med debut under barndom och tonår) som utmärks av ständigt dåligt humör med okontrollerade raseriutbrott, så kallat störande humördysregleringssyndrom,
  • major depressive disorder (egentlig depression),
  • persistent depressive disorder, dysthymia, (dystymi),
  • premenstrual dysphoric disorder (premenstruell dysfori, premenstruellt dysforiskt syndrom),
  • substance/edication-induced depressive disorder (substansbetingad depression),
  • depressive disorder due to another medical condition (depression orsakad av kroppslig sjukdom eller skada),
  • other specified depressive disorder (annan specificerad depression): recurrent brief depression, short-duration depressive episode, depressive episode with insufficient symptoms,
  • unspecified depressive disorder (ospecificerad depression oklassificerad).

  Depressiva sjukdomsepisoder graderas i 1. lindriga, 2. medelsvåra, 3. svåra utan psykotiska inslag och 4. svåra med psykotiska inslag. (eng: mild, moderate, severe without psychotic features, severe with psychotic features).

  Som speciella tillägg till en depression nämns i DSM-5 följande specifikationer (eng: specifiers for depressive disorders):

  • with anxious distress (med ängslan och oro – i den svenska översättningen Mini-D 5: "med ångest"),
  • with mixed features (med blandade drag, depressiva, maniska och hypomana),
  • with melancholic features (med drag av melankoli, at the most severe stage of the episode, under det djupaste stadiet av den depressiva episoden),
  • with atypical features (med atypiska drag, till exempel tyngdkänsla i armar och ben, hypersomni, glädjekänslor vid positiva händelser),
  • with psychotic features (med psykotiska inslag, så kallad psykotisk depression, som kan vara mood-congruent, sinnesstämningskongruenta, eller mood-incongruent, sinnesstämningsinkongruenta, icke överensstämmande med nedstämdhet respektive upprymdhet).
  • with catatonia (med katatoni).
  • with peripartum onset (med debut i samband med förlossning),
  • with seasonal pattern (med årstidsrelaterat mönster). 

  Föråldrad terminologi
  

  Reaktiv och endogen depression. En depressiv störning kan liksom sorg, besvikelse, håglöshet osv uppkomma som reaktion på yttre händelser och kallades förr depression (eng: reactive depression) eller på grund av till exempel det som kallas förvrängt tänkande: psykogen {svenskt uttal: psykåje´n} depression (eng: psychogenic depression). Motsatsen till reaktiv depression kallades endogen depression (eng: endogenous depression [enˈdɒdʒənəs dɪˈpreʃn]), depression som sjukdom i sig själv uppkommen utan yttre orsak.

  Neurotisk depression, depressiv neuros. Föråldrad beteckning liktydig med reaktiv depression, depressiv reaktion och psykogen depression.

  Utmattningsdepression. Flera månader lång upplevelse av trötthet och uttröttbarhet, värk, yrsel, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter och bristande uthållighet, svårighet att utföra rutinhandlingar med mera. Benämningen har ersatts av 'utmattningssyndrom'.

  Orsaker till depression

  Det finns flera olika teorier om varför somliga människor och inte andra får en eller flera perioder av depression, även om de åtminstone till synes utsätts för likartade påfrestningar, biologiska såväl som psykologiska (eng: the biopsychosocial model).
  

  Mycket tyder på att det i flertalet fall är fråga om ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer, i en del fall enbart om psykiska och i en del fall enbart om biologiska och medicinska.

  I neurovetenskaplig forskning har man koncentrerat sig på att finna samband mellan hur signalsubstanser, speciellt serotonin, kortisol och dopamin, reglerar nervprocesserna och benägenhet för depressioner.

  Genforskning i början av 2000-talet tycktes visa att alla människor bär på anlag för depression men att flertalet också har en gen som motverkar depressiva reaktioner. Det gav upphov till en hypotes om gen-miljö-samspel (eng: gene-environment interaction). Av dem som saknar skyddsgenen och i stället har två gener för depression reagerar 40 % depressivt när de drabbas av svåra händelser som dödsfall i familjen, skilsmässa eller kris i yrkeslivet. Riskgenen styr omsättningen av serotonin i hjärnan, vilket förklarar de sedan tidigare kända sambanden mellan depression och låg serotoninhalt. Det finns alltså människor som är mer sårbara än andra på det sättet att de lättare reagerar med depression på svåra yttre omständigheter, vilka andra personer klarar utan att reagera depressivt enligt den så kallade diates-stressmodellen.

  Det finns också studier som kan tyda på att det finns störningar i utvecklingen av olika områden i hjärnan som skulle kunna leda till depressiva episoder.

  Depressiva tillstånd kan orsakas av kroppsliga sjukdomar, vissa mediciner och droger. Man skiljer därför som framgår av ovanstående lista mellan depression relaterad till hjärnskada eller hjärnsjukdom (bland annat inflammationer i hjärnan), depression relaterad till kroppslig sjukdom, depression relaterad till läkemedelsbehandling, depression relaterad till missbruk, depression relaterad till ADHD, till Tourettes syndrom och till autismspektrumtillstånd osv.

  På 1960-talet lanserade Aaron Beck (1921-2021) sin teori om att det är människors tankemönster som framkallar depressiva känslor och tillstånd. Denna teori fick stort genomslag som alternativ eller komplement till de biologiska förklaringarna och kom att ligga till grund för behandling med kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi av inte bara depressioner utan också av andra former av psykisk ohälsa  Själv blev han senare tveksam beträffande sin teori om orsaker till depressioner men ansåg ändå att de kan behandlas med psykoterapi som går ut på bearbetning av invanda depressiva tankemönster.'.

  Diagnostik

  Bedömning görs vid samtal med patienterna och deras närstående i anslutning till de kriterier som finns listade i ICD och DSM. Dessutom används depressionsskattningsskalor av typen Becks depressionsinventorium, MADRS och CPRS-S-A. En fullständig förteckning finns i [exturl:SNOMED CT|https://browser.ihtsdotools.org/?perspective=full&conceptId1=35489007&edition=MAIN/SNOMEDCT-SE/2019-11-30&release=&languages=sv,en].

  Behandling

  Den vanligaste formen av behandling vid depression är sådana psykofarmaka som ökar förekomsten av serotonin och noradrenalin, främst läkemedel som tillhör grupperna SSRI och SNRI. För att minska risken för uppkomst av mani, hypomani eller blandad episod kombinerar man i många fall denna behandling med humörstabiliserare.

  Pfizers Zoloft och Eli Lillys Prozac har länge varit två av de mest använda medlen förbehandlingen av depression. En nackdel med dem är att effekterna börjar visa sig först efter cirka sex veckors användning.

  Nyare läkemedel med mera omedelbar effekt är till exempel Sage Therapeutics Zuranolone.

  I och med tillkomsten av nya läkemedel som ketamin och esketamin har SSRI, SNRI  och tricykliska antidepressiva (TCA) kommit att kallas konventionella antidepressiva (traditionella antidepressiva). De nya medlen bedöms kunna användas när annan behandling inte har avsedd effekt.
  

  Psykoterapi i form av kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi, interpersonell terapi och problemlösningsterapi har visat sig ha effekt på en del patienter med lindrig eller måttlig depression, i vissa fall också på personer med egentlig depression. Det finns visst stöd för att även psykodynamisk terapi kan vara effektiv för en del patienter med lindrig och måttlig depression.

  Vid årstidsrelaterad depression, SAD (dvs depression som kommer under den mörka årstiden), har ljusbehandling inte visat sig mer effektiv än placebo.

  En behandlingsmetod som används vid svårare depressioner är ECT (elektrokonvulsiv terapi) som består i att patienten i nedsövt tillstånd ges en serie elchocker. Sannolikheten att återinsjukna efter sådan behandling är dock stor.

  Vid behandling av lindriga och måttliga depressioner är effekten av såväl läkemedel som psykoterapi starkt beroende av relationen mellan terapeut och patient samt av stöd från personer i familjen och på arbetsplatsen.

  Relaterade sökord: affektiv sjukdom, anaklitisk depression, asteni, bipolärt syndrom, demens, depressivitet, depressiv position, DSM, ICD, sorg, störande humördysregleringssyndrom, monoaminhypotesen, stämningsstabiliserande läkemedel, utmattningssyndrom.

  Etymologi:
  

  Latin: depressus {uttal: depress´uss} sänkt, lågt belägen, dämpad: av deprimere {uttal: deprimm´ere} 'trycka ner', 'förtrycka'; de- 'ned' + premere {uttal: premm´ere} 'pressa', 'trycka.

  ["serotonin","psykiatrisk","sömnsvårigheter","självmordstankar","hörselhallucinationer","social funktionsnedsättning","aggressivitet","psykiatriskt","humörstabiliserare","klinisk","diagnostiska","depressionsskattningsskalor>>skattningsskala","diagnosen","kortisol","dopamin","manisk-depressiv sjukdom","symtom och tecken","störande humördysregleringssyndrom","katatoni","funktionsnedsättning","features","distress","affektiva symtombilder","affektiva syndrom","affektivt syndrom","emotionella","symtomatiska manifestationer","Sorg","affektiva störning","atypisk","manodepressiv","utmattningsdepression","biopsychosocial","hjärnskada","postpartumdepression","bipolära syndrom","bipolärt syndrom","premenstruell dysfori>>premenstruellt","syndrom","prementruellt dysforiskt syndrom","neurovetenskaplig","autismspektrum","DSM-5","DSM","GAS","ICD-10","ICD-11","ICD","hypersomni","självskadebeteende","kris","melankoli","Melankoli","dystymi","psykogen","melankoli","peripartum>>förlossningsdepression","förvrängt tänkande","kategorisk klassifikation","serotonin","Tourettes syndrom","medical condition","noradrenalin","neurogenes","endogen","psykogen","ECT","psykofarmaka","tricykliska antidepressiva","SSRI","SNRI","kognitiv beteendeterapi","problemlösningsterapi","kognitiv terapi","interpersonell terapi","psykodynamisk","egentlig depression","korttidsterapi","SAD","Aaron Beck","Psykoterapi","placebo","anaklitisk depression","psykoterapi","tankemönster","kategoriindelning","asteni","demens","depressivitet","depressiv position","monoaminhypotesen","sorg","förstämningssyndrom","stroke","utmattningssyndrom","remission","kognitiv beteendeterapi i grupp","signalsubstanser","kognitiv beteendeterapi","individuell kognitiv terapi","bipolär sjukdom","MADRS","CPRS-S-A","NEC","diates-stressmodellen","psykisk ohälsa","hallucinationer","vanföreställningar","ångest","medicinskt tillstånd","psykotiska","koncentrationssvårigheter","Becks depressionsinventorium","affektiv sjukdom","syndrom","symtom","psykodynamisk terapi","sårbara>>sårbarhet","hypotes","ketamin","esketamin","bipolärt syndrom","stämningsstabiliserande läkemedel"]