Uttrycket determinierende Tendenz är en term som präglades av den tyske psykologen Narziss Ach (1871-1946), en av de mera kända psykologerna i den så kallade Würzburgskolan (vid universitetet i Würzburg i Tyskland). Forskarna i denna valde en annan väg för studiet av människans psyke än anhängarna av den dåtida associationismen.
Enligt associationismen hänger våra föreställningar om saker och ting ihop i associationskedjor baserade på hur vi samlat intryck av omvärlden. Målinriktat problemlösande tänkande föll därför inte inom psykologins område, enligt deras mening.
Men forskarna vid Würzburgskolan upptäckte vid associationsexperiment som var styrda (eng: constrained association, constrained-association experiment) att just uppgiften, till exempel att endast associera till djur, styrde tänkandet på ett icke-medvetet sätt.
I Würzburgskolan, under ledning av Oswald Külpe (1862-1915) inriktade man sig på studiet av tänkandet och tankeprocesserna. Ach upptäckte i de experiment som han gjorde att tänkandet är dynamiskt, framåtsyftande, kopplat till motiv och syften. Man har till exempel ett brev att posta i fickan och skänker det inte en tanke, förrän man råkar få syn på en brevlåda eller ett postkontor. En dynamisk kraft i psyket gör att man då omedelbart (i de flesta fall) kommer att tänka på brevet som ska läggas på lådan.
Detta känns tämligen självklart för det sunda förnuftet men var sensationellt inom psykologin på den tiden. Flertalet forskare i psykologi hade låst sig vid teorin att sinnesintryck matas in i medvetandet och där får avbildningar som kallas föreställningar, vilka kopplas till varandra enligt associationslagarna beröring och likhet. Inverkan av känslor och motiv ville man tänka bort till dess allt fler blev klara över betydelsen av bland annat determinerande tendenser i vårt psyke.
Relaterade sökord: dynamiskt minne, Würzburgskolan, Zeigarnikeffekt.
["associationism","Zeigarnikeffekt","dynamiskt minne","associationsexperiment","Oswald Külpe","Würzburgskolan"]
Om Psykologiguiden