Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "dialektik":

• dialektik

  dialectic [ˌdaɪəˈlɛktɪk], dialectics, dialectical method [ˌdaɪəˈlɛktɪkl ˈmɛθəd], dialectic method

  1. Logik, ett av ämnena på det medeltida skolschemat.

  2. Filosofisk metod, praktiserad av bland andra Sokrates (470-399 f Kr), att med hjälp av begreppsdefinitioner och begreppsjämförelser fastställa innebörden i sådana begrepp som tapperhet, dygd, skönhet, sanning och så vidare (eng: dialectic reasoning).

  Metoden var dialektisk i den meningen att den bestod av påståenden som ställdes mot varandra, till exempel att dygd kan läras respektive att dygd inte är någon form av vetande och därför inte kan läras. Mer om detta finns i artikeln i detta lexikon om sokratisk fråga.

  3. Filosofisk teori om att varje fenomen både är identiskt med sig självt och med sin motsats, eftersom begreppen får sin mening eller en extramening när de ställs mot sina motsatser. "Död är liv", "nederlag är seger" är några sådana exempel. Mer om denna betydelse se betydelse 4.
  

  4. Princip för tanke- och samhällsutveckling (även för utvecklingen av tillvaron som sådan) enligt vilken förändring sker genom att motsatser och motsägelser ständigt ställs mot varandra (som teser och antiteser) och övervinns genom att samordnas i större, mera övergripande helheter (synteser). Varje tillstånd hos verkligheten frambringar enligt denna filosofi sin egen motsats, sin negation.

  Dialektik i denna mening har utgjort grunden för filosofiska och vetenskapsteoretiska riktningar sedan den först framställdes i sin moderna form av Friedrich Hegel (1770-1831).
  

  Exempelvis får begreppet 'ingenting' sin innebörd av att det finns någonting. Icke-vara övergår därför med nödvändighet i vara (att något finns). 'Vara' förutsätter 'icke-vara' vilket gör att det med nödvändighet måste finnas ett 'bliva' (när något som är övergår i något som det inte är).
  

  Förändring är därför tillvarons egentliga väsen. Allt enligt Hegel, vars filosofi i olika uttolkningar har haft ett enormt inflytande på västerländskt tänkande under 1800- och 1900-talen och fortfarande sätter spår framställningar i filosofi, pedagogik och psykologi

  Detsamma gäller uppkomsten av jaget. Utan ett du inget jag. Det finns en subjekt-objekt-dialektik (eng: subject-object dialectics), ett förhållande som togs upp av filosofer som Johann Gottlieb Fichte (1762-1814) och på 1900-talet av företrädare för existentialismen i begreppet 'möte'.
  

  Subjekt-objekt-dialektik ligger också till grund för det som den den franske psykoanalytikern Jacques Lacan (1901-1981) kallade spegeljaget samt för teorin i filosofisk psykologi om att de stora strömningarna i psykologin som associationism, fenomenologi, gestaltpsykologi, psykoanalys, behaviorism, humanistisk psykologi, konstruktivism och nomadism är exempel på hur man betonar antingen subjektet (människans sätt att gestalta sin värld) eller objektet (omvärldens sätt att forma människors föreställningar, värderingar och beteenden) eller som en syntes av subjekt-objekt ser människan som intra-aktion med varelser och saker av alla slag i konstellationer eller nätverk.
  

  5. Princip för fastlåsta sammanhang utan möjlighet till utveckling som när man fastnar i motsatspar som manligt-kvinnligt, människa-maskin, kropp-själ, förr-nu. Denna användning av ordet dialektik förekommer hos företrädare för den filosofi som kallas agentisk realism eller onto-etisk-epistemologi.

  De söker i stället utforska möjligheterna till ett nomadiskt ("planlöst") osystematiskt strövande och prövande tänkande. I stället för att se utveckling (eng: becoming) som ett spel av motsatser som bygger på varandra, söker de upphäva dialektiskt bildade motsatspar.

  Dialektisk psykologi
  

  Eftersom marxismen knyter an till Hegels dialektik blev dialektisk psykologi en i det forna Sovjetunionen omhuldad form av psykologi bland annat om förhållandet mellan subjekt och objekt och samspelet mellan dem.

  Helt andra former av dialektisk psykologi är Erik. H. Eriksons teori om psykosocial utveckling (se nedan) och Jacques Lacans ovannämnda teori om spegeljaget.
  

  Mer information finns i en separat artikel i detta lexikon om dialektisk psykologi.
  

  Att vilja och inte vilja
  

  Psykodynamisk och existentialistisk psykologi är dialektiska i den meningen att psykologer som Sigmund Freud (1856-1939) och Carl Gustav Jung (1875-1961) utgick från att det för varje önskan eller tanke finns en motönskan (eng: counterwill) eller mottanke (antithetical thought) som skapar konflikter och dilemman.

  Medvetet och omedvetet är i psykodynamisk teori dialektiskt motsatta, likaså introversion och extroversion i typlärorna.
  

  Den form av masshysteri under medeltiden som bestod i att munkar och nunnor sprang omkring på gatorna och ropade könsord, förklarade Freud med att det hos dem fanns en kontravilja mot det heliga liv som de beslutat sig för. Kontraviljan tog sig uttryck i tillfällig, tvångsmässig lössläppthet. Excesser under karnevaler har enligt Freud samma förklaring.
  

  Psykosocial utveckling

  Erik H. Erikson byggde sin teori om psykosocial utveckling både på Hegels teori om dialektisk utveckling och Freuds teori om motstridiga tendenser och konflikter i en människas liv.

  Transcendental dialektik

  Transcendental dialektik är ett begrepp hos den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804). Med det syftade han på den för förståndet omöjliga logiken i motsatspar som ändligt–oändligt, vara–icke-vara (om verkligheten).
  

  Relaterade sökord:
  

  antites, dialektisk beteendeterapi, dialog, dialektisk pedagogik, dialektisk psykologi, dubelprocessteori, dyad, dyadmodell, Erik H. Erikson, fenomenografi, funktionstyp, konfliktteori, process, psykologins filosofi, självförverkligande,  upplysningens dialektik, Lev Vygotskij.
  

  Terminologi:

  Användningen av orden tes, antites och syntes, som  Johann Gottlieb Fichte (1762-1814) använde i sin filosofi, används ibland om Hegels dialektik. Det hänger samman med att Hegel föreställde sig att samhällsutvecklingen drivs av en övergripande andlig kraft, världsanden (tyska: der Weltgeist, eng: the world spirit). Utvecklingen är därför egentligen enligt honom en sorts berättelse där påståenden (teser) ställs mot påståenden (antiteser) och bildar synteser, ett förvirrat historiskt tillstånd övergår i sin antites, nämligen auktoritärt som därefter släpper fram den frihet som fanns i det kaotiska tillståndet och blir en syntes av frihet i ett välorganiserat samhälle.

  Etymologi:
  

  Grekiska: διαλεκτική {uttal: dialektikä´} a. disputationskonst: argumentation genom att den ene ställer frågor och den andre svarar, b. logik. Av διά {uttal: dia´} 'mellan' + λέγειν {uttal: lägg´ein} här i betydelsen 'tala'.

  ["Sokrates","Logik","begrepp","Friedrich Hegel","psykologins filosofi","Hegels","Hegel","begreppen","jaget","självförverkligande","begreppsdefinitioner>>definition","marxismen","Johann Gottlieb Fichte","existentialismen","Förändring","begreppet","möte","teser och antiteser>>antites","process","synteser","upplysningens dialektik","dyadmodell","dyad","Dialektisk psykologi","dialektisk psykologi","teorin","filosofisk psykologi","associationism","fenomenologi","gestaltpsykologi","psykoanalys","behaviorism","humanistisk psykologi","konstruktivism","nomadism","intra-aktion","nätverk","subjekt","objekt","Lev Vygotskij","Psykodynamisk","existentialistisk psykologi","Sigmund Freud","Freud>>Sigmund Freud","Freuds","konflikter","Carl Gustav Jung","dialektisk beteendeterapi","agentisk realism","onto-etisk-epistemologi","dialog","fenomenografi","sokratisk fråga","psykoanalytikern","Medvetet","omedvetet","psykodynamisk teori","introversion","extroversion","Jacques Lacan","spegeljaget","funktionstyp","Erik H. Erikson","psykosocial utveckling","typlärorna","antites","Filosofisk","Metoden","dialektisk pedagogik","dialektisk psykologi","dubelprocessteori","konfliktteori","filosofi","pedagogik","teori","metod"]