Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "diskurs":

• diskurs

  discourse [ˈdɪskɔ:s, dɪsˈkɔ:s, USA-uttal: ˈdɪsˌkɔrs, dɪsˈkɔrs]

  På engelska även verb i betydelsen 'hålla tal', 'resonera', då alltid med betoningen på andra stavelsen.

  1. Framställning i ett visst ämne eller visst syfte.

  2. Framställning enligt ett synsätt eller sätt att tänka – på ett område och på ett språk. Man använder uttryck, beskrivningar och frågor som stämmer med det egna och gruppens perspektiv och skapar därmed en gemensam verklighet (eng: a universe of discourse). Den rådande ordningen i ett samhälle, en organisation eller en grupp är på det sättet den rådande dikursens ordning, den diskursiva ordeningen (eng: the order of discourse, the discursive order; franska: l'ordre du discours);
  

  3. Naturligt tal och naturlig text som del av social och kulturell miljö: hur människors sätt att uttrycka sig i tal och skrift bidrar till att gestalta deras sociala och kulturella värld.

  Diskurser enligt betydelse 2
  

  Språket ses mer som ett hjälpmedel att konstruera verkligheten än att återspegla den.

  Beroende på utbildning, social ställning, yrkesroll, könsroll och liknande har människor olika sätt att tänka, känna, ställa sig till saker och ting och därmed olika sätt att formulera sig och resonera. 

  För olika typer av framställningar (diskurser) gäller olika regler. Enligt den symboliska interaktionismen finns det dock ett universe of discourse som är den värld som vi alla har gemensam, där vad vi säger har ungefär samma betydelse för alla människor (inom ett visst kulturområde) och där man följer regler för vad man får och inte får säga i olika sammanhang.

  Beroende på hur splittrat eller enhetligt det sociala sammanhang som människor befinner sig i kan detta diskursiva universum (denna universella diskurs) vara mer eller mindre begränsat, mer eller mindre omfattande.

  Att en bild av verkligheten är diskursivt konstruerad (eng: discursively constructed) innebär att den inte är en avbildning av verkligheten utan ett sätt att uppfatta som får en viss form på grund av människors speciella sätt att "bilda sig uppfattningar" och därigenom ge sig själva och andra en speciell mening åt sinnesintrycken.
  

  Det uppstår på det sättet olika diskursiva formationer (eng: discursive formations), övergripande regler och normer för vad som får sägas, tänkas och göras inom ett visst diskursivt system, benämnt den diskursiva ordningen (eng: the discursive order, franska: l'ordre du discours).
  

  Exempel på tankesystem i psykologin som skapar en diskursiv ordning är behaviorism, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi, fenomenologisk psykologi, personcentrerad terapi och så vidare.
  

  Men även när ett visst tema blir aktuellt och avhandlas i alla möjliga sammanhang, som begreppet stress på 1970-talet, kan man använda uttryck som 'stressdiskursen'.

  I varje sådan "ordning" finns ett antal uttalade och underförstådda regler för vad som får sägas om psykologiska fenomen, hur det ska sägas och vad man bör och får göra i till exempel undervisning, terapi och vård. Det ger upphov till så kallade diskursiva skillnader (eng: discursive differences).

  Mer information finns i artiklar i detta lexikon om Michel Foucault och ordet diskursiv.
  

  Relaterade sökord: diskursanalys, diskursformation, diskursiv, diskursiv psykologi, konstruktivism, livsvärld, Michel Foucault, paradigm, perspektivism, poststrukturalism, tema, verbal community, verbalt beteende.
  

  Etymologi: Ordet 'diskurs' går tillbaka på det latinska substantivet discursus {uttal: disskurr´suss} springande hit och dit; av dis- 'isär' + currere {uttal: kurr´ere} 'springa'.
  

  I överförd betydelse i senlatinet samt i det engelska ordet discourse och det franska ordet discours har det fått betydelsen 'samtal', 'framställning'.
  

  I filosofi, språk- och litteraturvetenskap samt samhällsvetenskap har ordet betydelsen sätt att uppfatta verkligheten, bland annat i de olika sätt att tänka om psykisk ohälsa och att enligt dessa olika sätt välja ord och uttryck och utforma behandling av psykiska problem i sluten vård, öppenvård eller i samhället i stort. Se till exempel artikeln i detta lexikon om Nackaprojektet.
  

  ["symboliska interaktionismen","diskursiv psykologi","perspektiv","poststrukturalism","diskursanalys","diskursformation","diskursiva formationer","psykiska problem","psykisk ohälsa","diskursiv","ideation","konstruktivism","livsvärld","paradigm","diskursiv","behaviorism","kognitiv beteendeterapi","psykodynamisk terapi","fenomenologisk psykologi","personcentrerad terapi","tema","verbal community","verbalt beteende","Michel Foucault","perspektivism","begreppet","stress","Nackaprojektet"]