Även: diskursformation.
På franska: formation discursive [fɔʁmasjɔ̃ diskyʁsiv] (upp-och-nedvänt R betecknar skorrande 'r'; betoningen i franskan ligger genomgående på sista stavelsen i varje ord eller fras).
Ursprungligen en fransk term, lanserad av filosofen Michel Foucault (1926-1984), med betydelsen "det som formar en diskurs", det vill säga övergripande idéer, riktlinjer, regler och så vidare som formar och styr hur man uttrycker sig, vilka ord man använder, vilka ord man inte får använda och så vidare.
I 1900-talets kooperativa diskurs var det 'solidaritet med alla samhällsmedborgare' som var en diskursformation. Den gav upphov till uttryck som 'kooperativ', 'Vår kokbok', 'Vår teater', 'Vår gård', 'Tidningen Vi', 'medlem', 'återbäring', 'progressiv beskattning' och formuleringar som "inte tjäna på andra utan tjäna varandra".
I det begynnande 2000-talet är det 'fri konkurrens' med 'fritt val' som är en dominerande (hegemonisk) diskursiv formation, ett ledmotiv i det tidiga 2000-talets tänkande från höger till vänster på den politiska skalan. Ord som hör in under denna diskursiva formation är sådana som 'avreglering', 'jobbskatteavdrag', 'privatisering', 'decentralisering', 'upphandling', 'individualism' och uttryck som "flit och utbildning måste löna sig".
Inom psykologin hittar man diskursiva formationer som styr forskning, teoribildning och praktik av typen 'medvetet och omedvetet', 'förstärkningskontingens', 'artificiell intelligens', inom pedagogiken sådana som 'kunskap i skolan', 'ordning och reda i skolan', 'elitklasser' och omvänt 'betygsfri skola', 'problembaserat lärande', 'projektarbete', 'grupparbete' med mera.
Relaterade sökord: diskurs, diskursanalys, paradigm, perspektiv, språkliga vändningen.
["Michel Foucault","psykologin","omedvetet","pedagogiken","problembaserat lärande","språkliga vändningen","teoribildning","medvetet","omedvetet","förstärkningskontingens","artificiell intelligens","diskursanalys","projektarbete","grupparbete","paradigm","perspektiv","diskurs"]
Om Psykologiguiden