Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "disposition":

• disposition

  disposition [ˌdɪspəˈzɪʃn]

  Som psykologisk term: 1. benägenhet, 2. inriktning 3. läggning, 4. egenskap.
  

  Konstitutionell läggning eller tillfällig benägenhet.
  

  Man skiljer mellan a. en konstitutionell läggning, det vill säga anlag och b. i verbform att man för tillfället känner sig disponerad eller indisponerad för viss aktivitet. Samma som personlig läggning, ofta liktydigt med temperament.
  

  Grundegenskaper i femfaktormodellen

  Termen disposition används av Paul Costa och Robert McCrae om de fem grundegenskaperna i deras femfaktormodell som basic tendencies eller dispositions i människors sätt att vara, agera och reagera.
  

  I den personlighetsteori som ligger till grund för deras femfaktormodell utgör de fem faktorerna tendenser eller struktureringar, formande mentala funktioner som inte framträder direkt utan som tar sig uttryck i olika sätt att vara mot andra, att förhålla sig till händelser i dagligt liv och yrkeslivet, i hur behov och önskningar kanaliseras i värderingar, attityder, tänkande och känslor.

  De fem personlighetsfaktorerna "disponerar" oss för att tänka, känna och vilja som vi gör.
  

  Disposition i neuropsykologin
  

  'Disposition' är en neuropsykologisk term för aktiveringsbarhet av viss i hjärnan befintlig representation. Föreställningar som finns lagrade i minnet är i neurovetenskapligt perspektiv neurala dispositioner: nervstrukturer som kan aktiveras och fungera psykiskt som föreställningar. När de finns i dispositionell form (eng: dispositional form) har de ingen speciell lokalisation eller form. Nervfysiologiskt sett existerar de i kodad form: som en uppsättning nervstrukturer möjliga att kombinera till flera olika helheter beroende på i vilket sammanhang de kommer att användas.

  Dispositional factor: Individers eller gruppers inriktning på något de vill göra. Dispositional factors används som motsats till situational factors, de omständigheter som möjliggör, hindrar eller begränsar målbeteenden.

  Dispositional capacity: förmåga att klara sig på egen hand (eng: capacity to care for oneself). Egen förmåga hos en person att till exempel klara en utskrivning (eng: discharge) från slutenvård till öppenvård, från fängelsevistelse till ett liv i frihet.
  

  Att bestämma hur god denna förmåga är (eng: dispositional capacity determination, determination of dispositional capacity) baseras på omfattande undersökning och noggrann bedömning speciellt vid utskrivning av patienter från sluten psykiatrisk vård.
  

  Dispositional obstacles: personliga hinder av typen attityder, uppfattningar, värderingar och motiv som hindrar personen att ta itu med något eller ägna sig åt något som kan förefalla angeläget att göra.

  Temperamental disposition, medfödd läggning som till exempel sällskaplighet, blyghet, öppenhet, slutenhet.
  

  Förväxlingsbar term: beslutskompetens (eng: decisional capacity). Förmåga att fatta självständiga beslut.

  Svagheter i förmågan att klara sig själv behöver inte vara förknippade med svaghet i beslutskompetensen.
  

  Relaterade sökord: dispositionell attribution, dispositiva representationer, egenskapsdomän, egenskapsmodell, konstitution, typologi.
  

  Ordformer:

  Plural: dispositioner (eng: dispositions).

  Adjektiv: disponerad (eng: disposed); dispositionell (eng: dispositional).
  

  Adverb: dispositionellt (eng: dispositionally).

  ["målbeteenden","dispositiva representationer","representation","femfaktormodell","målbeteende","konstitution","typologi","dispositionell attribution","sällskaplighet>>socialitet","blyghet","öppenhet","≈","neuropsykologin","neuropsykologisk","egenskapsmodell","egenskapsdomän","värderingar","attityder","beslutskompetens","motiv","dispositionell","dispositional","dispositionella",""]