Behov som är av driftmässig karaktär, det vill säga har samband med kroppsliga processer vilka leder till hunger som ger driften att söka föda, sexuella spänningar som leder till driften att söka en könspartner och så vidare.
Någon klar skillnad mellan drift och behov (eller mellan drive, urge, appetite, craving, need, wish och want) är svår att finna. Det är snarare fråga om man vill betona det biologiska och driftmässiga eller inte vill göra det. I det senare fallet talar man då hellre om behov och motiv (eng: need, motive).
Det av Sigmund Freud (1856-1939) använda tyska ordet Trieb översattes (missvisande) med ordet instinct när hans böcker började utges på engelska. Mer om detta finns under sökordet Freuds driftlära.
Begreppet drift infördes 1918 i den vanliga psykologin av en av de första ledande gestalterna i amerikansk psykologi, Robert Woodworth (1869-1962).
Det kom senare att spela stor roll i anslutning till Walter Cannons (1871-1945) homeostasteori enligt vilken kroppen strävar efter att befinna sig i ett jämviktstillstånd, vilket ständigt rubbas av sådant som närings- och vätskebrist, överskott och underskott av värme och så vidare. Det drifttillstånd som blir följden av dessa processer leder till beteende som är "behovsreducerande", dvs homeostasåterställande.
Relaterade sökord: allostas, behov, derivat, detet, driftreduktion, dynamisk psykologi, Freuds driftlära, instinktoida behov, konation, motivation.
["konation","instinktoida behov","Sigmund Freud","allostas","Freuds driftlära","Woodworth","Walter Cannons","derivat","driftreduktion","detet","behov","dynamisk psykologi","motivation"]
Om Psykologiguiden