drive theory [ˈdraɪvˌθɪəri, i USA även: ˈdraɪvˌθɪri], theory of drives, urge theory [ˈɜːdʒˌθɪəri, i USA även: ˈɜːdʒˌθɪri], theory of urges
1. I psykologin avses teoribildning om motivationen med speciell inriktning på medfödda behov motsvarande det som vi hos djuren kallar drifter.
2. I psykoanalytisk teori avses Freuds driftlära enligt vilken blind drift (detet, das Es, the id) är det primära i personlighetsutvecklingen. Ett jag och överjag tar form i kontakten med omvärlden med funktionen att kontrollera krafterna i detet.
3. I den psykologi och filosofi som på 1970-talet framställdes av den franske filosofen Gilles Deleuze [ʒil dəˈlɜːz] (1925-1995) och hans medförfattare Félix Guattari [feˈlɪks ɡwataˈri] (1930-1992), den så kallade schizoanalysen, kritiseras Freuds idé om att drift (eng: the desire) är subjektets, individens, strävan mot ett objekt för att få något som kroppen eller psyket saknar och har behov av.
I stället uppfattar de drift och behov som en ständigt pågående process i människors splittrade psyke. För dem är drift (eng: desire) en konstant tillblivelse (eng: a constant becoming) i skärningspunkter mellan folkslag, kulturer, familjebildningar, synsätt och värderingar. Denna tolkning av driftlivet har blivit aktuell i början av 2000-talet genom den teori som kallas agentisk realism.
Relaterade sökord: behov, drift, driftpsykologi, driftreduktion, Freuds driftlära, instinkt, instinktoida behov, motivationsteori, motiverande operation.
Terminologi: I den första översättningen av Sigmund Freuds skrifter till engelska användes ordet instinct som översättning av det tyska ordet Trieb (drift). Därför har det engelska ordet instinct i äldre psykoanalytisk litteratur betydelsen 'drift'.
["driftreduktion","driftpsykologi","objektrelationsteorin","motiverande operation","motivationsteori","motivationen","Freuds driftlära","instinktoida behov","objekt","psykoanalytisk","drift","behov","instinkt","jag","överjag","agentisk realism","funktionen","detet"]