Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "education":

• bildning

  education [ˌɛdjʊˈkeɪʃən], classical education, culture
  

  Som beteckning på mänsklig egenskap kan man med bildning avse sådan kunskap och erfarenhet som är berikande för personliga utveckling, för insikt och förståelse, även för klokskap och omdöme i mänskliga relationer.

  Utbildning, allmänbildning och bildning
  

  När man skiljer mellan utbildning, allmänbildning och bildning brukar man mena att utbildning ger kunskap och färdigheter för visst ändamål, en instrumentell förmåga, allmänbildning kunskaper och färdigheter som behövs för vardagsliv och samhällsliv, medan bildning är personlighetsutvecklande.
  

  Här finns också en värdering: att bildning tar sig uttryck i överblick, insikt i sammanhang, förmåga att ta ställning på grundval av förmåga till klok bedömning i alla livets skiften. En sorts vishet.
  

  Kunskaper och orientering på olika områden kallas 'allmänbildning'. Den skiljer sig från 'bildning' genom att den inte formar en individs eller grupps  synsätt, personliga egenskaper, värderingar och livsstil på det sätt som bildning gör.
  

  Utbildning och allmänbildning är av ett annat, något som gäller kunskaper och färdigheter på visst område men i form av högre  utbildning sätta sin prägel på individens hela personlighet utan att därför vara bildning i traditionell bemärkelse.
  

  Allmänbildning som kognitiv förmåga
  

  I CHC-teorin om kognitiva förmågor representeras allmänbildning av faktorn Comprehension-Knowledge (Gc). Den definieras som djup och bredd i kunskaper och färdigheter betraktade som värdefulla i den kultur man tillhör (eng: depth and breadth of knowledge and skills that are valued by one’s culture).
  

  Språklig förmåga att förstå, att uttrycka sig och kommunicera återfinns i CHC-teorins faktorer Lexical knowledge (VL), Listning ability (LS) och Communication ability (CM), samtliga delfaktorer av Comprehension-Knowledge (Gc).

  Bildande, personlighetsformande

  Bildning är som ord en svensk motsvarighet till tyskans Bildung. Båda har ett ursprung i det som på svenska heter 'bilda' i betydelsen 'forma'.
  

  Tanken är att man med kunskap, erfarenhet och reflektion formar sin personlighet, till exempel den frigjorda humanisten som kontrast till den religiöst formade munken, nunnan eller prästen, den klarsynte arbetaren som genom 'folkbildning' (folkets egen bildningsverksamhet i lärarlösa studiecirklar) skapar framtidens människa i ett klassfritt samhälle i kontrast till den inskränkte borgaren som sitter fast i en äldre tids borgerliga värderingar.

  Genom bildning i denna bemärkelse formar människor hela sin personlighet, sina värderingar, attityder, sätt att tänka, känna och vara, sina ambitioner, sin etik, sin syn på människans plats i tillvaron och från ytliga konventioner befriade sätt att relatera till varandra.
  

  Bildning är i hög grad en genom fördjupad kunskap och bred erfarenhet förvärvad genomtänkt livsstil.
  

  Bildningsprocessen en självstyrd aktivitet för självförverkligande och frigörelse.
  

  Därför skulle studiecirklar i början av folkbildningens historia vara lärarlösa. En tanke som hade sin grund i den pedagogik som infördes vid det fria universitetet i Berlin i början av 1800-talet.
  

  Klassisk bildning

  I övergången mellan medeltiden och den nya tiden var studiet av den grekiska och romerska antiken (ett alternativ som man hade till den kristna kyrkans dogmer) ett sätt för människor i de allt mäktigare handelsstäderna i Europa att söka en ny mening i livet (enligt den humanistiska kultur som växte fram efter renässansen)

  I ett religiöst perspektiv kunde man också hävda att man utvecklade sin personlighet genom studiet av Guds båda heliga språk, latinet och grekiskan, Bibelns båda språk.
  

  Humanism och reformation kunde förenas genom kraven på att människor själva skulle kunna läsa Bibeln och ta personlig ställning till innehållet.
  

  Allt detta gjorde att gymnasierna i Centraleuropa och de nordiska länderna samt vid engelska public schools i några århundraden fick en slagsida mot språk och humaniora med latin som kärnämne, vid engelska public schools även grundligt studium av grekiska, innan naturvetenskaperna från början av 1900-talet tog över allt mer.
  

  Den klassiska bildningen var något endast för en liten  privilegierad grupp, några få procent av befolkningen, en liten elit i det dåtida Europas samhälls- och kulturliv.

  En vanlig förväxling

  Det förekommer i bildningsdebatten att man blandar ihop å ena sidan föreställningar om bildning i form av personlig utveckling grundad i fördjupad kunskap och å andra sidan förmåga till överblick, omvärdering och omprövning (en kognitiva förmågor som består i dubbellooplärande).

  Relaterade sökord: formell bildning, Hegel, hermeneutik, humanism, humanistisk psykologi, kunskap, literacy, personlig utveckling, självförverkligande, de två kulturerna, vishet.

  Etymologi:

  'Andevetenskaperna' var en beteckning på humaniora, språk, litteratur, grekisk och romersk litteratur och kultur, konstvetenskap, historia och så vidare. Dessa ämnen ansågs bildande i motsats till de mer tekniskt inriktade naturvetenskaperna. Det hängde samman med att den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) kom fram till att den den historiska utvecklingen, speciellt den politiska, sociala och kulturella i själva verket är världsandens sätt att manifestera sig på olika sätt i ett slags självförverkligande. Varje enskild människa kan komma in i denna utveckling och därigenom gestalta sin egen personlighet, gestalta lika med bilda, forma.

  I svensk skolhistoria blev motsättningarna mellan elever på reallinjen som ägnade sig åt de nya naturvetenskaperna och elever på latinlinjen som ägnade sig åt historia och klassiska språk ett uttryck två oförsonliga motsatta filosofiska teorier i europeisk filosofi, idealism och materialism.
  

  ["CHC-teorins","CHC-teorin","instrumentell","formell bildning","hermeneutik","kunskap","literacy","Hegel","personlig utveckling","de två kulturerna","självförverkligande","kognitiva förmågor","dubbellooplärande","filosofiska","teorier","filosofi","idealism","materialism","humanism","faktorer","humanistisk psykologi","vishet"]

• education

• pedagogik