trait theory [ˈtreɪtθɪərɪ], factor theory of personality, trait theory of personality
Teori om hur djurs och människors beteende, reaktionssätt och handlingar bestäms av individens speciella uppsättning av egenskaper samt styrkan hos enskilda grundegenskaper och ytegenskaper.
Företrädare för en sådan grundsyn på 1900-talet var Gordon Allport (1897-1967), Raymond B. Cattell (1905-1998), Henrik Sjöbring (1879-1956) och flera nutida forskare.
En liknande modell används i ICD-11 (2018) för närmare bestämning av en persons personlighetssyndrom. Grundegenskaper kallas där egenskapsdomäner (eng: trait domains).
Den tysk-brittiske psykologen Hans Jürgen Eysenck (1916-1994) baserade sin teori om människors beteende på begreppen state (tillfälligt tillstånd) och trait (mer eller mindre permanent egenskap).
Egenskapsbegreppet (eng: the trait concept): tanken att människors sätt att vara och reagera kan beskrivas och förklaras av att vi människor har medfödda och/eller förvärvade återkommande sätt att vara till stor del oberoende av situationen och aktuell grundstämning. Om man säger om vissa människor att de är sällskapliga, är det ett abstrakt sätt att beskriva hur de beter sig öppet och kontaktsökande tillsammans med andra.
Termen trait concept används när man diskuterar om det finns eller inte finns egenskaper som utlöser vissa återkommande sätt att agera och reagera. Den termen används också när man i en diskussion ifrågasätter eller försvarar egenskapsteori som sådan.
Med the state-trait concept och the state-trait distinction avses att man ställer två sätt att se på människors beteende mot varandra: a. att det är situationen som bestämmer individens sätt att agera och reagera eller b. att det är i individen inneboende reaktionsbenägenhet (personlighetsegenskaper) som avgör sätt att agera och reagera.
Den förra har sitt ursprung i behaviorismen enligt vilken alla beteenden är inlärda. De är inlärda på det sättet att beteenden som utlöses av vissa stimuli och är funktionella tenderar att upprepas när samma eller liknande stimuli föreligger.
Distinktionen mellan tillstånd och egenskap (state och trait) används också (av till exempel Eysenck) för att skilja mellan tillfälliga behov och attityder å ena sidan och mer bestående personlighetsegenskaper å den andra.
Relaterade sökord: egenskap, egenskapsdomän, egenskapsmodell, faktorpsykologi, femfaktormodellen, grund- och ytegenskap, personlighetsstruktur, PSY-5, trait-test, trait-psykologi, typologi.
["Gordon Allport","beteende","handlingar","femfaktormodellen","egenskapsdomän","personlighetssyndrom","egenskaper","Raymond B. Cattell","Hans Jürgen Eysenck","Eysenck","trait-test","Henrik Sjöbring","faktorpsykologi","personlighetsstruktur","personlighetssyndrom>>personlighetsstörning enligt ICD-11","trait domains","PSY-5","trait-psykologi","typologi","grund- och ytegenskap","egenskap","behaviorismen","beteenden","egenskapsmodell","stimuli","funktionella>>funktionsanalys",""]
Om Psykologiguiden