Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "eidetik":

• eidetik

  eidetics [aɪˈdɛtɪks], eidetic image psychology
  

  1. Läran om vårt sätt att uppfatta med fokus på själva sinnesintrycken, föreställningarna, fantasierna och så vidare utan att se dem som avbildningar av en yttre verklighet. Mer om detta finns nedan under rubriken Filosofisk teori.

  2. Läran om det som också kallas "fotografiskt minne". Mer om detta finns nedan under rubriken Psykologisk forskning om eidetiska fenomen.
  

  3. Termen eidetisk använd om fenomen av typen katatyma bilder och hallucinationer.
  

  Filosofisk teori
  

  (Eng: eidetics, eidetic science). Läran om hur det går till att vi kan organisera en meningsfull upplevelsevärld på grundval av det kaos av stimuli som strömmar mot oss från den fysiska och sociala omvärlden. 

  Den filosof som är mest känd för begreppet eidetisk är Edmund Husserl som i början av 1900-talet undersökte hur man i filosofiska undersökningar om vetandets natur kan göra en eidetisk reduktion: bortse från objekten som yttre och fokusera på våra föreställningar om dem.
  

  Ett av flera problem som man senare tagit upp i eidetiken som fenomenologisk teori är om vårt sätt att uppfatta till exempel orsakssammanhang svarar mot en yttre verklighet eller enbart är en konstruktion av vår kognition.
  

  Psykologisk forskning om eidetiska fenomen
  

  Som psykologiskt fenomen har eidetiskt seende uppmärksammats sedan början av 1900-talet.
  

  Österrikaren Viktor Urbantschitsch (1847–1921), professor i öron-, näsa- och halssjukdomar i Wien, betraktas som den förste som bedrev psykologiskt inriktad forskning i eidetik. 

  Psykologerna Oswald Kroh (1887-1955) och Erich R. Jaensch (1883-1940) byggde vidare på hans resultat och teoribildning.

  De experiment som gjordes bestod i att personer i olika ålder fick se på en bild, till exempel ett foto, under några sekunder och därefter räkna upp så många detaljer i bilden som de kunde.
  

  Det visade sig att eidetiker kom ihåg många fler detaljer på bilden än icke-eidetiker och kunde svara på frågor om ytterligare detaljer som om de hade bilden framför sig. Detta kvardröjande av bilden för den inre synen varade i allmänhet några minuter. Därefter var minnet av den lika förbleknat som hos icke-eidetiker.
  

  De nämnda forskarna uppgav att eidetiska bilder var vanliga hos barn upp till puberteten, upp till 50 % av alla undersökta barn.

  Studier som genomfördes under andra hälften av 1900-talet visade att eidetiskt minne i verklig mening förekommer hos endast 5-10 procent).
  

  Vad man i stället fann var att minnet för detaljer är mycket bättre hos barn än hos ungdomar och vuxna. Man hade alltså i forskningen före mitten av 1900-talet använt sig av ett missvisande kriterium (minnet för detaljer) på eidetisk förmåga.
  

  Att människan före puberteten har bättre minne för detaljer än i tonåren och som vuxna beror enligt neurovetenskaplig forskning på att hjärnan utvecklas på sådant sätt att abstrakt och logiskt tänkande tar över från konkret hantering av sinnesintryck. Det stämmer med den teori om intelligensutvecklingen som kallas genetisk strukturalism.
  

  Katatyma bilder och hallucinationer

  Den åskådlighet som är utmärkande för till exempel katatyma bilder och hallucinationer räknas inte som eidetiska.
  

  Det är fråga om en annan form av åskådlighet i upplevandet än de bilder för den inre synen som studerats i psykologisk eidetik. Det är i stället fråga om processer som gör inifrån kommande föreställningar åskådliga och bildlika. Så är det också i olika former av eidetisk psykoterapi och mental träning.
  

  Relaterade sökord: bildremsetänkande, eidetisk bild, eidetisk reduktion, eidetiskt minne, eidetisk psykoterapi, eidetism, eidos, eidotropisk, Husserl, fotografiskt minne, hypnagogisk bild, katatyma bilder, Jaensch, mental träning, symboldrama, visualisering.

  Ordformer:
  

  Adjektiv: eidetisk, eidetiskt, eidetiska (eng: eidetic [aɪˈdetɪk]).

  Adverb: eidetiskt (eng: eidetically).

  Person: eidetiker (på engelska: eidetic person eller som lånord från tyskan men sällsynt: eidetiker, pluralis: eidetikers).

  Etymologi:
  

  Grekiska: εἰδητικός {uttal: ejdätickåss´} 'bildliknande'; av εἶδος {uttal: ej´dåss} 'form', 'bild', 'skepnad' + -ics.

  ["Erich R. Jaensch","Jaensch","aktualgenes","perceptgenes","hypnagogisk bild","Edmund Husserl","fenomenlogisk","fenomenologi","Husserl","eidetism","psykoterapi","väsensskådande>>skådande","bildremsetänkande","eidetiskt minne","eidetisk psykoterapi","eidetisk reduktion","eidetisk","fenomenologisk","eidos","hallucinationer","teori","fenomen","konstruktion","kognition","eidotropisk","hypnagog bild","-ics","katatyma bilder","fotografiskt minne","symboldrama","mental träning","symboldrama","visualisering"]

• eidos